Direktlänk till inlägg 1 februari 2019
2004 års böcker
Atwood, Margret: Den blinde mördaren ***** 2003 års bästa bok var ju en fempoängare, så även det nya årets första! Efter tips började jag läsa Den blinde mördaren som ju är en riktigt tjock och lite egendomlig bok. Att den är tjock beror kanske på att den egentligen är tre böcker i en, dels nutid med en gammal dam, bokens jag, som berättar om dåtiden då hon var ung och i den historien ingår en tredje historia som handlar om nåt slags populärfiktivt SF land. Denna historia berättas allt eftersom i boken och ska jag vara ärligt förstår jag inte riktigt varför. Hänger man inte med kan man läsa halva boken utan att fatta vad som är den rätta historien eller inte.....Men trots det så var boken otroligt bra skriven, varje mening känns vägd på guldvåg och gång på gång tänker jag, javisst precis exakt så är det ju, helt suveränt beskrivet.......Faktiskt ville jag inte att den skulle ta slut och det säger väl allt??? Tack Margareta för tipset!
Brodin, Ylva :Kantorns änglar ** Det var länge sen jag läste en så riktigt usel bok, i början var den väl någorlunda, det var det som gjorde att jag fortsatte. Historien var iofs ganska intressant, men otroligt överdriven åt alla håll och kanter. Titeln anspelar på flera saker, både på kören och på de änglar som den dynamiske (?) och sextörstige (sex med nyförlösta kvinnor måste väl bero på ett enormt och okontrollerat sexbehov tycker jag) kantorn Peo tillverkar och kastar utför ett stup. Vrickat så det förslår......Stilen var dessutom ömsom utbredande, ömsom helt nybörjaraktig. Nej, Brodin har mycket fantasi men kanske hon bör skriva kärleksromaner istället inom nån annan genre.
Brown, Dan: Da Vinci koden*** Den här boken var som att se en konståkare som får 6.0 i det tekniska men 1.0 för det konstnärliga. Ok, att se en massa konstiga och svåra hopp kan väl vara kul men bara det ger ju inget i längden.
. Författaren till den här boken har ägnat all sin tid åt att leta reda på och producera en hel massa "fakta" som presenteras i en rasande fart och ger sken av att vara helt vedertagna. Nåja, vill man tro på det han säger är det en sak, många recensenter jag läst uttrycker att boken lärt dem en hel del (?), så författaren har verkligen lyckats presentera fiktion som en sanning. Dock har han misslyckats helt med resten, personbeskrivningen är helt ovidkommande, jag får en känsla av dataspel med kantiga figurer, och de ständiga cliff-hangers som slutar i stort sett varje kapitel tycker jag är otroligt tröttsamt. Men greppet är helt klart vinnande. Tre parallella historier som hålls i sär med kapitelindelningen för tankarna till TV-såpan, där det konceptet visat sig mycket vinnande.
Och varför får den då en trea ? Jo, den lyckas aktivera folk, när jag läste boken ville jag se konstverket Nattvarden med egna ögon, det var nära att jag plockade fram måttbandet och spegeln osv. Hur många böcker klarar av det? Den är skriven som ett film manus och gör sig nog bäst som det, men tyvärr kommer den inte att kunna presenteras som den dokumentär många bokläsare önskar.
Bulgakov, Michail : Mästaren och Margarita*** En ovanligt vrickad bok!! Jag var tvungen att läsa den i två omgångar för det gick iofs bra i början, snackande katter har jag inte så stora problem med men kvinnor som börjar åka på kvastar....nä då var jag tvungen att ta paus. Sen läste jag den klar och måste säga att jag fattar ganska väl syftet med boken, särskilt som det i slutet fanns ett efterord av Lars Erik Blomqvist som var mycket intressant att läsa. Med satir och ironi kan man komma långt här i världen......
Chevalier, Tracy: Damen med enhörningen **** Nu har Chevalier äntligen gjort en ny "Flicka med pärlörhänge"! De två sista böckerna, När änglar faller och Den blå färgen var inte alls i min smak, men nu har hon återvänt till Konsten! Här beskriver hon hur en svit av tapeter blir till, dessa tapeter finns dessutom i verkligheten så det är bilder av dem i boken. Allt beskrivs utifrån en kärlekshistoria, såklart, men det är arbetet med tapeterna som verkligen fascinerar......Vill du läsa en söt och rar bok och lära dig lite om konstens 1400 tal, läs den här boken!!!
Claesson, Stig : Följ Alltid Cecilias Exempel: **** På dagensbok.com skriver man apropå den här boken att det hör till allmänbildningen att ha läst en bok av Stig Claesson, och att den här boken är ett bra exemplar. Och jag håller med, Claesson skriver precis som jag anade, mycket om ingenting, och han gör det bra! Dessutom med ett stänk av vemod. Ett gott råd: läs den här boken!
Coban, Harlan : Berätta det inte för någon*** En riktigt spännande och bra deckare. Lite onödigt blodig var den iofs men men, det var en riktig sträckläsare.....vill du försjunka i en semesterbok, läs den här!!!!
Connelly Michael: Blodspår ***(*) Det här var en thriller det. Om ett ämne som börjat bli mer och mer aktuellt, hjärttransplantationer. I takt med att fler transplanteras blir möjligheten att känna någon som är det större. Så var fallet för Michael Connelly som har en vän som hjärttransplanterades 1992. Tack vare honom fick Connelly idén till den här boken. En thriller som höll greppet nästan ändå till slutet. Det var, som så ofta, alldeles för dramatiskt och konstlat. Den fjärde stjärnan blir för ämnet, som är relativt ovanligt, och för att det skildras mycket trovärdigt. Har man som jag erfarenhet av transplantation vet man att medicineringen är oerhört viktig, något Connelly lyckas spela på till en viss del. Att det inte blev en hel fyra beror på slutet och att jag inte är nån sån där riktig thrillerfan.
Davidsen, Leif: De goda systrarna*** Davidsen är alltid läsvärd, så även denna gång. Ett intressant ämne, Danmark under andra världskriget. Händelser som i alla fall jag aldrig hört talas om. Och så det nya nuförtiden, Stasi! Såklart. Men lite nutidshistoria är aldrig fe,l fast det handlar om Danmark, även om storyn var aningen tjorvig.
Drabble, Margaret :De sju systrarna**** En riktigt bra bok! Det är såklart en klar fördel om man vet vem Vergillius är och har man dessutom läst hans sånger måste den ju vara helt underbar, såvida man gillar sångerna förstås! För det är vissa avsnitt där Vergilius är mycket inblandad och det kan ju vara tröttsamt om man inte känner till nånting om karl´n i fråga.....Annars är den humoristiskt skriven med en undertext som ställer djupa frågor om vänskap och förmågan att inte förlora hoppet. En riktigt härlig bok för kvinnor 40++.......Och alla andra också!
Ekman Kerstin: Häxringarna **** Första delen i Stadsserien. Efter att ha läst trilogin Vargskinnet (och naturligtvis Händelser vid vatten) blev jag helt såld på Kerstin Ekman. Länge har jag planerat att läsa den här serien och till slut hittade jag alla fyra böckerna hos Bokhans. Så nu har jag läst den första och den var lite trög i början men när så Tora väl tagit över gick den inte att släppa ifrån sig. Så många böcker man läst om landsbygden vid den här tiden, men det här med kvinnorna i staden är nytt för mig.( Ok. Fågelströms Stockholmsserie i alla ära men den handlade väl mest om män har jag för mig.....) En av de finaste dödscener jag läst också........Den författare som kan få mina ögon att tåras gör det bra....Bra gjort Ekman!
Ekman, Kerstin: Springkällan**** Fortsättning på Häxringarna och lika bra. Staden växer, samhället växer. Intressant.
Ekman, Kerstin: Änglahuset**** Den är också i samma stil som Häxringarna och Springkällan och helt klart mycket läsvärd.
Enquist, P O: Livläkarens besök *** Vinnare av Augustpriset och allt bör väl den här boken vara utomordentlig??? Eller? Ok, den var bra, och eftersom jag kan ett enda historiskt årtal utantill, nämligen 1789 (Franska Revolutionen) så kunde jag ganska väl tidsbestämma boken vilket underlättade. Dessutom var den ganska spännande fast man ju vet hur det går. Men ändå....den där riktiga höjdaren är det inte. Det historiska perspektivet var intressant men att försöka vara nyskapande i en historisk roman vet jag inte om jag tycker om (dvs utropstecken i mängd och här och var dessutom t.ex) Nej, faktiskt blir det inte bättre än tre *.........
Falkenland, Christine: Öde **(*) Falkenlands två tidigare böcker har gett mig kalla kårar, de har varit så utstuderat onda att jag väntade mig nåt liknande med den här. På ytan är den här boken inte alls så, den handlar om en kvinna som går i psykoanalys. Men på djupet handlar även den om ondska, religiös sådan. Oförsonlighet, skam, skuld, fördömanden. Och en förskjuten människa med sitt krossade olyckliga liv. Osökt går tankarna till Knutby, även om själva historien ter sig lite annorlunda så är det samma utfrysningsmekanismer som verkar ha slagit till där.......de kristna människornas utfrysning......
Varför det inte blir tre hela stjärnor beror på att inget riktigt slut finns, jag hade innerligen hoppats på mer ljusning för huvudpersonen, och kanske det ljusnade men det var bara sånt man fick komma på själv i så fall.......
Flygt Torbjörn: Verkan *** En sak är säker, den här boken får inget augustpris. Den får knappt godkänt kände jag nu och då när jag läste den.......men! Trots den lite stumma stilen blev jag ändå intresserad av personerna. Åklagare har vi ju hört mycket om men aldrig fått komma inpå skinnet som i den här boken. Flygt försöker bygga upp en spänning som känns konstruerad men knappast trovärdig, säger t.ex grannar till varann typ såhär: "du är lika elak som jag hört", när de står i matkön på affären???? Är det inte sånt som viskas över häckarna??? Nåja, jag minns personerna efter flera dagar och då måste den ju få tre stjärnor i alla fall.......
För många personer, alla ska få komma till tals och gör det men ingen tillför nånting nytt, deras tankar kunde alla vara tänkta av en och samma person, så ett berättarjag kunde ha räckt.
Gellert Tamas: Lasermannen**** Det här boken är det ingen tvekan om, den är verkligen värd sin fyra. Den var en relativt tjock pocketbok med liten text men plötsligt hade jag läst ut den. Otroligt intressant och lättläst.
Vill du läsa om Lasermannen, läs den.
Vill du läsa om hur en brottsling kan tänka, läs den
Vill du läsa om svenskt polisarbete och gärningsmannaprofiler, läs den.
Vill du läsa ett stycke nutidshistoria, läs den.
Vill du läsa om rasismens fula tankemönster, läs den.
Vill du kort sagt läsa en spännande deckare, läs den.
Du kommer inte att ångra dig!! Och på köpet har du lärt dig något viktigt om 90-talet.
Marklund Liza: Asyl **** Ja den får en fyra den här boken men jag tvekar faktiskt lite....Den är spännande som en thriller och nyfiken som man är så vill man ju veta hur det gick sen, efter Gömda som ju var suveränt bra. Därför blev det en riktig sträckläsare, men ibland måste jag säga att jag undrar om den verkligen är riktigt sann, vissa saker går helt enkelt bara för lätt, även om det ju naturligtvis är jättebra att det gör det. Jag vill inte säga mer eftersom det säkert är många som vill läsa den, men med en nypa salt blir det en fyra i alla fall....sätt av tid för du vill inte sluta läsa när du väl börjat!!!
Gerritsen Tess : Donator okänd: *** Ännu en thriller om hjärttransplantationer (se nedan) Gerritsen skriver också en medicinskt trovärdig historia, men eftersmaken är fadd. Frågan är om historier som dessa har någon sanningshalt? Det är nog något läsaren genast funderar över. Medan Connellys mordhistoria (se nedan) är helt overklig upplevs Gerritsens som att den kunde inträffa. I alla fall kan läsaren luras tro att det är så. Som vanligt är det i thrillerns/deckarens form som samhällskritik framförs nu för tiden, och då blir det som i den här boken, onödigt dramatiskt. Organhandel är i sig ett stort problem som man hoppas ska kunna belysas på ett annat sätt.
Gregory, Sandra: Glöm att ni har en dotter*** Faktiskt, en intressant bok. Huvudpersonen anser sig helt klart skyldig, vilket ju är ett sympatiskt drag när det gäller en brottsling. Trots det är det en hel del tycksyndommig stuk på den som jag hade lite svårt för. Men ändå, den var som sagt intressant och lättläst, och faktiskt riktigt lärorik....
Hagen, Cecilia : De osannolika systrarna Mitford ***(*) En kul och intressant bok! Om sex systrar och en släkt som man aldrig hört talas om....trodde man! Maken visade sig känna till formel 1 anknytne Max Mosley, barnbarn till en av systrarna, men så kända som i England lär de aldrig bli här, inte ens efter Hagens bok! Men att en bok kan skrivas så intressant och fängslande, fast den bara handlar om en familj, det är för mig obegripligt...en hel massa fakta om för och efterkrigstidens England severades också i rasande fart, det gav den fjärde stjärnan! Faktiskt jag lärde mig en hel del!
Har inhandlat fler böcker som jag ska läsa så småningom.....
Hayden, Torey : Rävungen *** En till bok av Hayden, denna gång om en liten flicka som inte kan gråta. Men innan boken är slut har hon lärt sig det och mycket mer. Som vanligt mycket läsvärd och intressant!
Hayden, Torey: Andras ungar***(*) Du som inte läst något av Hayden, gör det! Sen tidigare har jag läst Burpojken, men sen har det inte blivit av förrän nu när jag hittade den här boken på Myrorna. Fascinerande skrivet om barnen utan förutsättningar, de som stängt sig inne i sin egen värld och som samhället egentligen inte vill veta av eller orkar med. Men Hayden orkar. Hon jobbar med dessa barn och beskriver en period av deras liv på ett osminkat sätt. Men jag undrar, hur orkar hon!? Jag skulle nog gå i taket efter 10 minuter.....
Hildebrandt, Johanne : Freja ** Jag visste redan innan jag började läsa den här boken (som inte var en bok utan en bilaga till Aftonbladet) att jag inte skulle gilla den. Det är inte min stil direkt. Men eftersom den varit så omtalad var jag rejält nyfiken på den. Den handlar ju till viss del om asatron, något jag vet väldigt lite om, men som jag kanske borde behöva veta mer om, en insikt jag fick efter att ha läst boken. Att Tor och Balder var söner till Oden visste jag inte ens, ganska dåligt egentligen. Boken var ungefär som jag trott, alldeles för fantasyaktig för min smak. Men lite kul att kvinnorna (gudinnorna) bestämde. Och att naturen hade så mycket att säga till om och måste blidkas, det kan man ju nästan ana långt in i våra dagar.
Holmberg, Bo R: Brandvakt**** Äntligen! Bok nr tre i serien om morden i Anundsjö.....Och den var lika bra som de föregående, Liemannen och Snögrav. Ok, jag är partisk eftersom jag kommer precis från det området och känner igen mig i miljöerna och faktiskt även i en del episoder som jag anar Bo R har hittat i dagens Anundsjö. Dessutom är det ju en intressant historisk berättelse om hur staden Örnsköldsvik("min stad" forever trots att jag numera bor nära staaan Skellefteå) växte fram och hur brandskyddet var ordnat vid den tiden. Tidigare retade jag mig lite på de ständiga upprepningarna men nu har jag vant mig vid det så de störde inte alls. Och så är det ju lite romantik med också........suck! Läs alla tre böckerna, helt klart en annorlunda upplevelse.....
Holmström, Stefan: Lev och må, lille far **(*) Den här boken har marknadsförts som en bok om hur det var att ha en far som var psykiskt sjuk och legat på Umedalen på 50-talet. Men den handlar nog mer om författaren själv och hans uppväxt, kanske ett sätt att göra upp med den mobbning som tydligt inträffat. Som de flesta barndomsskildringar berättas den mycket rakt upp och ner och jag kände igen en hel del från min egen uppväxt. Berättat från barnets perspektiv har den intressanta infallsvinklar på hur ett barn uppfattar en psykiskt sjuk far.
Hustvedt, Siri: Vad jag älskade**** En verkligt fascinerande bok som berättar en historia om människor och deras tragedi. Trots att boken hela tiden strävar mot ett klargörande varför? händer det aldrig att svaret på den frågan kommer. Boken kanske stannar kvar ännu längre bara därför....den är spännande men saknar deckarens enkelhet, den här boken är, liksom många litterära böcker nu för tiden, full av antydningar om annan litteratur och även om konst....kanske den ska verka ta upp en samtid och dess problem (som jag hävdar dagens deckare ägnar sig år) men nej, den handlar om nånting annat, den har ett djup som tilltalar mig och mina kunskaper i litteraturen...Den kan ingå i min studie om dagens moderna litteratur med litterära stråk som vänder sig till en viss publik, de redan litterära....deckarna får ta hand om alla de andra......Jag sträckläste den och älskade dess lätta snabba skrift, vill du ha nånting att bita i, läs den här!
Iwasaki, Mineko: Den sanna historien ** En av de tråkigaste böcker jag läst på länge...tydligen en slags komplettering till En geishas memoarer som jag kanske borde ha läst tidigare för att riktigt uppskatta den här. Memoarer brukar ju alltid bjuda på intressanta berättelser men den här var bara jättetrist, en massa uppräkningar av frisyrer och kläder och en hierarki som gör att man baxnar.....och är man störst bäst och vackrast som författarinnan är så återstår ju inte så mycket tabbar att berätta......
Johnson, Spencer :Vem snodde osten?*** En bok som förändrat mångas liv heter det. Om jag läst den för 15 år sen kunde jag också ha fått en ahaupplevelse men det mesta som stod där är jag väl medveten om. Den var ändå intressant att läsa. Någon stön har jag aldrig varit men suckar har nog undsluppit mig nu och då....vill du veta vem du kanske är...läs den!
Küchen Maria :Sång till en fjäril: *** Den här boken ingår i lärarutbildningen och handlar om mobbing. Det är främst lärarens agerande (eller brist på agerande) som brukar diskuteras vad jag kan förstå. Och visst, boken var intressant ur det perspektivet men jag blev lite besviken. Jag tror nämligen inte att föräldrar till barn som mobbar blir förbannade på sitt eget barn när det upptäcker vad som skett. I stället blir det arga på den som blivit mobbad. Där har Kücken nog missat nånting. Men ok, det kanske hellre får någon att avstå från mobbing om det läser det på det här sättet. Själv anser jag att det ofta är föräldrarna som tillåter sina barn att mobba och tar dem i försvar till ett sista andetag (typ som i boken), men det kanske man inte ska upplysa mobbarna om. Klart läsvärd för de som har med ungdomar att göra i alla fall.....
Larsmo, Ola: En glänta i skogen **** Här är en riktigt bra bok. . En bok som kräver lite mer av läsaren, många infallsvinklar, bra skriven och ett intressant, inte uttjatat ämne........Vem vill inte läsa en sån bok så säg? Lite nyskapande också med olika typsnitt vilket gjorde att det var lätt att hänga med i alla kast. Larsmo skriver bra prosa och är säkert värd att läsa mer av......Men läs gärna den här nu direkt......
Larsson Åsa : Det blod som spillts*** Åsa Larssons andra bok om Kirunajuristen som återvänder. Den här gången är det en präst som blir mördad och boken är lika mycket en känga till manssamhället som till kyrkan. Den var bra men Solstorm var ändå strået vassare tyckte jag. Slutet var som vanligt (?) våldsamt men om man bortser från själva mordet så är det en intressant norrlandsskildring, skriven med stor insikt i bl.a djurs beteende. Och med ett vackert språk!
Levlin, Kurt: Hälsningar från Döda Havet***(*) Redan när jag läste Levlins novellsamling efterlyste jag en roman av honom. Och här är den. En ovanlig vinkling inom roadmoviens ram låter sakta huvudpersonen växa fram inför läsarens ögon. Till slut inser man att huvudpersonen kanske inte är någon som man kan beundra direkt, möjligtvis för att han trots allt tar tag i sin situation, fast på ett sätt som egentligen inte är enligt regelboken. Någon bildningsroman är detta inte, eller så är det det! Att det inte blir fyra hela stjärnor beror på att det ändå kändes som jag läst ännu en novell av Levlin när jag var klar, bara med en hel massa mer ord. Trådarna knöt ihop för löst för att kännas riktigt avslutat, som en novell ofta är. Nu ser jag fram emot nästa roman......
Lillienstierna Christina : När vinden vänder *** Tre olika kvinnoöden skriver denna, för mig okända, författarinna om. Välskrivet med en aning psykologisk skärpa, jag skriver en aning för nånstans verkar inte dessa historier trovärdiga, även om baksidestexten förkunnar att de hade kunnat vara vemsomhelst av oss. Och javisst, alla tre tror att de söker för att finna en slags frihet som dock endast leder till destruktion. I bakgrunden kan jag ändå skönja att allt beror på mamman, denna eviga skuld som låder vid världens mammor som inte fanns till för sina döttrar....och kanske är det så, i alla fall för kvinnorna i dessa långnoveller.......Boken var ändå läsvärd om du vill läsa nånting lite annorlunda....och nånting om 60-talet som den sista novellen handlar om. Det lyckas Lillienstierna skildra utan att det verkar fånigt faktiskt......Kanske att det är ett försök till epos över kvinnors destruktivitet, att den ger samma resultat men tar sig lite olika uttryck på 40, 50 och 60-talet.....Ett bra försök i alla fall.
Lindgren, Torgny & Åkerlund: Döden ett bekymmer: *** Visst, det här är en ironisk skildring av en pingstförsamling. Kanske för att jag nyss läst Solstorm som handlade om samma sak eller så är det morden i Knutby, men jag förstod inte riktigt det komiska i berättelsen. Kanske att verkligheten hunnit ikapp den fördomsfulla beskrivningen av pastorer och ledning. Och därför fastnar skrattet i halsen.....
Lundell Ulf: Frukost på en främmande planet***(*) Efter att ha hållit på under mycket lång tid har jag läst denna enorma bok, över 800 sidor! Och den var 90% prat, mest om kvinnor och musik, men de resterande 10% visade sig vara glasklara glimtar över samtiden. Och i och med det visar Lundell ett ovanligt mod, han vågar säga saker som knappast är korrekta. Vem vågar t.ex citera koranen på det sätt som bibeln blivit citerad i alla år, dvs med de mest uppseendeväckande och negtiva delarna? Och vem vågar racka ner på Robert Wells och allsången på Skansen? Synd bara att ingen orkar läsa boken, för här finns den författare som efterlystes i ett av vårens Röda Rummet, den som vågar gå emot strömmen och skulle kunna starta nya diskussioner. En rebell helt enkelt......Men som sagt, ingen kö på bibblan direkt.....
Madison, Susan : Hoppets färg är vit *** Snyftvarning är det på den här boken! Skulle kunna vara en dussinbok i den genren men jag föll för dialogen som var riklig och mycket naturlig. Storyn höll dessutom genom hela boken och den skulle kunna vara sann för med stigande ålder har man ju lärt sig en massa om tillvarons nyckfulla jävlighet, ja den skulle till och med kunnat vara ännu värre......mer säger jag inte......Gillar du snyftare är den en klar fyrapoängare men den föll i glömska lite väl snabbt för att jag skulle ge den en fyra........
Mazetti, Katarina: Tarzans tårar *** Jaha. Ok. Visst. Den här boken var kul och lustigt skriven och mannen av börd och kvinnan av folket borde väl vara en säker succe? Läs den som en rolig historia på en eftermiddag, skratta när det är kul (för det är det) och fundera inte över om det finns nån undertext, det gjorde jag och det blev plötsligt inte lika roligt längre......
Mazzantini, Margaret: Rör dig inte **** Ja, det blev en fyra till slut för den här boken, mest för att den var väldigt bra skriven, jag ville läsa varje ord för att inte missa någon mening, och även för att den berättar en historia, väl sammanhållen från början till slut. Att själva historiens innehåll inte riktigt tilltalar mig får jag bortse ifrån för boken var faktiskt spännande och bitvis väldigt gripande.
Morrison Toni: Kärlek**** Det här är en bok att bita i för den som gillar en historia som inte avslöjas på en gång utan egentligen först på sista sidorna. Spännande, välskrivet (borde vara eftersom Morrison är Nobelpristagare, eller???) och ej förutsägbart. Speglar dessutom rasfördomarna i USA och ställer indirekt frågan, när avskaffades egentligen slaveriet? Den femte stjärnan uteblir därför att en mening skriven på rövarspråk inte förklaras. Eftersom det är en slags nyckelreplik i hela historien så hade den klargjort en hel massa om man fått veta vad den betydde. Nu kom jag på det ändå efter ett låååååångt tag genom handlingen i boken men varför var den inte översatt till rent språk? Det var den i Månadens Bok blad, vilket jag läste efteråt, och då fattade jag att jag fattat boken rätt...men det var mödosam väg dit, vilket jag iofs inte hade nånting emot. Jag gillar ju böcker som jag inte vet nånting om innan, därför läser jag sällan baksidestexter. Det här var en perfekt sådan bok. Jag upprepar: vill du ha nånting att bita i, bit i den här!!!!
Nesser, Håkan :och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla**(*) Om man bortser från titeln var den här boken riktigt kul att läsa. Det kan ha varit igenkännandets glädje över skildringen av 60-talet med dess musik och en upprepning av de böcker som lästes i gymnasiets litteraturkurs på 60 och även 70 talet. Och som jag nyligen läst om igen. Själva historien var väl sådär men jag snuddade faktiskt vid att mördaren var den h*n var, är jag smart eller? Det brukar jag aldrig lista ut annars.....Jag skrattade ett flertal gånger och bara det är ju värt den tredje stjärnan!!!!
Pelzer, Dave : Pojken som överlevde: **(*) Ja, ja. Har man läst de två första kan det ju vara intressant att veta vad som hände sen...men det är nog enda skälet att läsa den här boken. Mycket av det gamla tuggas om, men det är ganska osminkat skrivet, allt blev inte en dans på rosor direkt för Pelzer, men han överlever trots allt.......Och blir en otroligt god människa, efterordet innehåller många sidor lovprisning........
Pelzer, Dave: Att hjälpa sig själv*(*) I början var den här boken riktigt bra, befriad från upprepningar av de föregående tre böckerna och med faktiskt riktigt bra åsikter. Men sen började det tuggas om hela den tragiska historien med detaljer och så ett avsnitt om att förlåta vilket Pelzer naturligtvis är en mästare på......till slut stod det mig upp i i halsen och jag skummade slutet......Nej den var inte bra.........
Persson, Leif G W:En annan tid, ett annat liv *** Jag gillade Perssons förra bok, Mellan sommarens längtan och vinterns köld, men den här var snäppet bättre. Kanske för att den här gick att förstå allting i. Ja det var ett tag mitt på där det var ett väldigt tjat om Stasi hit och dit, men efter det gick det bättre igen. Och den är ju onekligen lustigt skriven, man behöver inte sväva i ovisshet om vad personerna egentligen känner och tycker, det är då säkert! Och lite nutidshistoria är väl aldrig fel det heller.......
Pettersson, Göran: Mummel vid sänggaveln*** Det här är en bok för en mycket smal läsekrets, de som på ett eller annat sätt kommit i kontakt med njursjukdom, dialys och transplantation. Då ger den många intressanta fakta, känslomässiga skeenden och en obändig tro på livet under dialysen. Den ger hopp helt enkelt. Men för alla andra är den säkert bara jobbig.....
Philips, Jane Phillips: Moderskärlek ***(*) En så annorlunda bok. I dessa tider när allt är action och varje händelse leder fram till nån slags katastrof är det välgörande att läsa en bok om livet och döden i dess absoluta minimalism. Ett barn föds - en människa dör och året däremellan. Det som inte gav den en fyra var väl det faktum att den ofta var lite väl detaljerad med fantastiska metaforer om de minsta ting. Men å andra sidan är ju huvudpersonen poet så hon kan säkert uppfatta omgivningen på det sättet (kom jag på just nu). Sen så är huvudpersonen en hero av stora mått, sköter man, nyfött barn, trilskande styvbarn, döende mor, två hundar och uppvaktande män med samma bravur. Men något jobb är inte inblandat. En amerikansk dröm om hur kvinnor egentligen bör vara kanske?
Sen händer det på tok för mycket, och konstiga saker, påminner lite om John Irving, alla är mer eller mindre vrickade, men det är helt humorlöst. Och helt känslolöst också faktiskt, fast texten hela tiden försöker chockera....
Souda: Levande bränd*** Den här boken rekommenderar jag. Vi hör ju så mycket om hedersmord, senast idag fanns en artikel i Expressen om en flicka som blivit skjuten med över 80 skott av sina farbröder. Och vi tänker: men hur i hela friden kan det bara hända? Läs den här boken så förstår du bättre vad de bakomliggande skälen är. På ett sätt blir dåden ännu värre när man läst den här boken för då inser man att det handlar om attityder som borde gå att ändra. Att se kvinnor som djur är ju en "bra" början till att inte behöva tveka inför att döda dem....de är ju bara ett djur som gjort nånting fel och därför ska avlivas!
Boken är odramatiskt skriven och faktiskt känns den helt trovärdig. Den är inget litterärt mästerverk alls, men läs den för att försöka förstå.......Är den helt sann är författaren mycket modig.......bara det gör boken viktig. När någon nu vågar är det vår plikt att läsa vad hon skriver.
Tartt, Donna: Den lilla vännen ****(*) Så nära en fullpoängare, det var länge sen jag njöt så av en bok.....en fullkomligt rasande skickligt skriven bok med personer som kommer att leva länge efteråt. Kul också att huvudpersonen heter Harriet (som mig själv) och att hon är en sån tuffing, trots att hon är tjej. Jag började till slut undra över vad som egentligen stod på sidorna och upptäckte massor av miljöer som i andra böcker skulle ha blivit enbart platta och här beskrivna på ett sätt som gav ett otroligt liv åt historien: "När solen steg på himlen skulle brevpressen av bubbligt glas på Libbys spiselkrans vakna upp och lysa under sitt tre timmar korta liv, bara för att på nytt sjunka ned i mörker och slummer när triangeln av solsken drog sig bort mitt på dagen." Precis så är det ju, i just den situationen (vill ej säga mer om du tänkt läsa boken vilket jag hoppas att du gör!). Det enda som gjorde att den inte fick den femte stjärnan var slutet.........men hur gick det egentligen då?????? undrar jag.......
Lawson, Mary: En dag i juli när jag var sju ** Jag kan inte låta bli att jämföra den här boken med Tartts bok som jag läste efteråt, här är det också ett barns perspektiv, en gåta som går mot sin lösning och massor av naturbeskrivningar och inre tankar.. Men allt faller platt till marken. Visserligen läste jag ut den för att få gåtans lösning vilket visade sig vara allt annat än sensationellt, men det var med våld jag lyckades komma igenom den.......tyvärr för historien hade trots allt sina poänger.....
Wahlberg, Karin: Flickan med majblommorna*** Wahlberg är som alltid ett säkert kort. Men som jag sagt förut, när kommer hon med en skönlitterär roman utan mord i. För det är ju kringverket som är det intressanta, här skulle en bok bara om personerna i hyreshuset ha kunnat bli en riktigt bra relations/konflik roman. Men tills romanen kommer får vi läsa hennes deckare, och njuta av dem!
Weiss; Lars: I morgon du *** Det var ytterst nära att jag la undan den här boken efter två kapitel, men jag är glad att jag fortsatte. Det är egentligen en vanlig ordinär deckare, med vinklingen att mördaren är känd redan från början och det är hur nätet dras åt som skildras. Den är väl medemåttligt skriven men det som gör den läsvärd är faktiskt att den har en slags kyrkogårdsstämning och att jag tydligen gillar det här upplägget, hellre en känd mördare än att man ska försöka fundera ut vem som gjort det. Ett plus för att titeln är så bra, både innan man vet varför och sen när man väl vet det, den passar otroligt bra in, vilket inte alltid är fallet med deckartitlar. Spännande var den faktiskt också, men.....slutet var lite teatraliskt men då hade man ju ändå läst allt så det gjorde mindre.
Willén, Liselott :Sten för sten**** Den här boken var helt klart annorlunda! och bra! Författaren har inblick i det kvinnliga psyket, det är helt klart. Och en viss spänning drev boken framåt. Kanske att jag önskat att gruppen med kvinnor fått mer utrymme, att boken handlat enbart om dem. Mer kan jag inte skriva för att inte avslöja allt för mycket. Men du som vill läsa en lite annorlunda bok om kvinnors utsatthet och längtan efter vänskap. läs den här!!! Du kommer att gilla den......
Av en helt okänd författare dessutom......Ser fram emot nästa bok av Liselott Willén.
Välskrivet, javisst men hela boken försöker greppa för mycket och sen blir det inget kvar.....
Zweigberk, Helena von: Kärleken skär djupa sår ** Oj vilken besvikelse den här boken var! Jag hade sett fram emot den så mycket att jag blev uppriktigt glad när den fanns inne på biblioteket. Och jag började läsa direkt. Men den var inte alls som författarens första bok Det Gud inte såg. Den här boken var ett enda långt prat och texten hakade oavbrutet upp sig, kanske för att meningarna innehöll massor med kommatecken som jag ofta tyckte var onödiga. Kriminalhistorien var helt enkelt platt, kanske skulle den ha uteslutits och Zweigberk kunde har fokuserat enbart på kärlekshistorien, det kunde kanske ha blivit bättre. Nej, den här boken är bara att glömma och hoppas på nästa istället.
Åkerlund, Allan: Mörksens gärningar*** En mycket ovanlig bok. Har jag nånsin läst nånting liknande? En psykolog undersöker en man som begått ett vidrigt brott med flera döda, en "mörksens gärningar". Mördaren är en präst och det är följaktligen ett religiöst tankemönster som präglar honom. I skenet av det som hänt i Knutby med pastorn och barnflickan har den oroväckande paralleller. Oroväckande säger jag eftersom den delvis verkar bygga på ett riktigt fall länk finns här till recension om boken. Det skulle innebära att den maktutövning som går att utöva med hjälp av Bibeln inte är något enskilt verk, utan verkligen kan utövas. Vilket jag iofs inte har tvivlat på tidigare heller. Men det är vidrigt i alla fall. Boken var helt klart intressant eftersom man fick en inblick i hur en sinnesundersökning går till, men jag måste säga att jag fattar inte hur psykologen fick fram det han fick fram, eftersom mördaren mest teg.......det var mördarens anteckningar som verkligen gav en bild av vilken person han var.
2004 år bästa böcker
Atwood, Margret: Den blinde mördaren *****
Claesson, Stig : Följ Alltid Cecilias Exempel: ****
Ekman Kerstin: Häxringarna ****
Ekman, Kerstin: Springkällan****
Ekman, Kerstin: Änglahuset****
Larsmo, Ola: En glänta i skogen ****
Mazzantini, Margaret: Rör dig inte ****
Marklund Liza: Asyl ****
Gellert Tamas: Lasermannen****
Hustvedt, Siri: Vad jag älskade****
Morrison Toni: Kärlek****
Drabble, Margaret: De sju systrarna****
Tartt, Donna: Den lilla vännen ****(*)
Willén, Liselott :Sten för sten****
Chevalier, Tracy: Damen med enhörningen ****
Holmberg, Bo R: Brandvakt****
Ambai: Flod **** noveller 10 noveller om Indien som redan har 25-30 år på nacken. Så det handlar om kvinnor som lever ett indiskt liv. Deras ålder spänner över en livstid. Ofta handlar det om mat, att planera, handla och tillaga den. Vilket ...
2024 Novellresan Ugglan & boken Novellresan Ugglan skriver: Under 2024 kommer jag att bege mig ut på en novellresa, och du får gärna följa med! Varje månad har sitt eget resmål, och jag tipsar om noveller du kan ...
Månadsläsning juni 2024 Castillo, Linda: Hennes sista andetag (d)Helle, Helle: Hus och hem ***Lidbeck, Agnes: Utrymmet emellan ***Keegan, Claire: I senaste laget **** novellStamm, Peter: Världens milda likgiltighet ***Herngren, Moa: Syskonfejden ***...
Jansson, Tove: Ön *** Längtan efter sin egen ö, som många tydligen har. Bra beskrivning. ...
Jansson, Tove: Katten **** En riktig katt jagar och har en personlighet som visar sig i ett envist oberoende... Men så finns det katter som är fogliga och opersonliga... Välskriven novell. ...
Citatet
Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?
Franz Kafka
Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det.
email:
h55n/at/yahoo.se