Jonasson, Ragnar: Mörkret

 Eftersom jag läst och gillat allt av Indridason, Sigurdadottir m.fl så såg jag fram emot denna nya deckarserie från  Island.

Och jag medger att den var spännande och värd att läsa.

Men jag lägger inte Jonasson till min läsalista. Den påminner för mycket om Indridason och kommer att innehålla ett grepp som jag inte är så förtjust i; det förgångna tas upp igen. Och är det inte precis vad Indridason försöker sig på?

Men för den som läser många deckare kan den kanske bli en måsteläsaserie, men för mig tar det slut här.

Holmberg, Stefan: Den spikraka vägen *** Fortsättningen på Lev och må lille far. Den här boken var bättre tyckte jag. På nåt sätt hade den rakare marknadsföring, den handlar om en uppväxt punkt slut. Jag kände igen mig i massor och det är ju ett plus..

Läst 2006

Johannas toppfem

(Jag har bestämt mig för att

inte lägga in någon bild på böckerna

jag läser från och med februari.

Jag tror att det går lika bra ändå.

Eller vad tycker ni?

Rösta längst upp till höger)

Johannas toppfem vecka 6: Varmare breddgrader

Veckans böcker har jag hämtat hos Tranans bokförlag. Det är böcker som jag gärna

vill läsa. Jag har länkat till Tranans förlag om ni vill se omslag (rösta gärna om det längst upp till höger). 

1. EDWIDGE DANTICAT  CLAIRE, SOM HAVETS LJUS
2. NGUYÊN HUY THIỆP SKOGENS SALT : TIO NOVELLER
3. KAMEL DAOUD FALLET MEURSAULT (POCKET)
4. JAMAICA KINCAID MIN MORS SJÄLVBIOGRAFI 
5. BINYAVANGA WAINAINA EN DAG SKA JAG SKRIVA OM DEN HÄR PLATSEN

O´Farrell, Maggie: jag är jag är jag är ett hjärtslag från döden ***

Det här var ju ett nytt sätt att utforma en biografi. Att utgå från en del av ens liv, i detta fall sjukdom och näradöden upplevelser. Det blir personligt men lite tjatigt. Fast för den skull inte tråkigt. O´farrell gör helt klart nedslag i genren på ett nytt sätt. Intressant stil och intressant liv. 

Murdoch, Iris :Sandslottet **** I tidningen Kulturen fanns ett reportage om filosofi, ett ämne där jag besitter alltför bristfälliga kunskaper och som jag känner att jag borde ägna betydligt mer studeier om man säger så. Där dök Iris Murdoch namn upp vilket gjorde att jag lånade hem alla böcker som fanns av henne på biblioteket och nu läser jag Murdoch. Första boken är Sandslottet. Jag förflyttades snabbt till min barndom bara av utseendet på boken, gammal biblioteksbok (naturligtvis hämtad från MAG) med många fula fläckar och rött anonymt band. Historien var intressant och boken välskriven måste jag säga. Moraliskt dilemma, säkert stort för den tiden, och många djuplodande karaktärer. Den var bra och gav mersmak, kändes kanske lite gammaldags men mänskligheten brottas väl med samma frågor nu som tidigare.

Murdoch, Iris :Enhörningen *** Bok nr 2 av Murdoch. Mindre utlånad än Sandslottet om man ser till det gamla lånkortet, och sämre också. En slags mystisk Jane Austen, Brönte inspirerad historia med ett så stort persongalleri att jag måste säga att jag hela tiden var osäker på vem som var vem. Här fanns det i alla fall lite mer filosofiska aspekter och en slags diskussion i början av boken där dilemmat med det hela nog diskuteras. Här kommer det fram en benämning som jag måste undersöka nämligen Ate: Förlåta är ett alltför milt ord. Tänk på idén om Ate, som var så levande för de gamla grekerna. Ate är benämningen på den nästan automatiska överflyttningen av lidandet från en varelse till en annan. Makt är en form av Ate. De som är offer för makten, och all makt har sina offer, är själva infekterade. De måste då föra smittan vidare, utöva sin makt över andra.
Låter intressant eller hur? Dagens energitjuvar, utövar de Ate?????

Mohsin Hamid :Den ovillige fundamentalisten ** Jag vet inte varför jag trodde att den här boken skulle vara så bra.....jag har snappat upp det nånstans kanske. Men den var konstig rent ut sagt, kanske för att den inte var som jag tänkt mig. Fast jag vet inte vad jag tänkt mig, kanske förföljelse av huvudpersonen, men han bröt ju som ihop av andra saker.......

McCall Smith, Alexander: Den gode maken på Zebra Drive *** Vad är det som gör att om man har tio böcker som väntar på att läsas och så får man ett mail från bibblan att Den gode maken på Zebra Drive finns att hämta, så störtar man dit och skyndar sig hem och bara läser och läser och läser tills boken tar slut? Så är det för mig och så är det säkert för andra också. Och ändå är den ju lite fånig egentligen, med massor av hänvisningar till andra böcker i serien och inte går det framåt speciellt mycket heller om man ser till bok ett. Men ändå........jag måste bara läsa!!!!!