Lauck, Jennifer : Visa mig vägen ** Varför varför varför läste jag ut den här boken? Den var så dålig att jag ryser. Ett enda långt medömkande med sig själv som mamma och försök att skylla det på sin uppväxt......nej, det här måste ha varit ett sätt att suga ut det sista ur Blackbird framgången.....Blackbird var ju en väldigt bra bok, såhär skrev jag om den : Jennifer Lauck: Blackbird**** Först var den här boken en trepoängare, men sen sov jag på saken och vips var den en fyra! Varför? Jo, när jag vaknade tänkte jag direkt på den, och det var främst de detaljerade men lågmälda beskrivningarna av de sista åren med mamman som etsat sig fast. Det här boken är en överlevandebok, som så många andra böcker, (Pojken som kallades det osv) men med den skillnaden att här smyger sig utsattheten och övergivenheten på, på ett annat sätt. Det låter inte så farligt när man läser men vid närmare eftertanke får man ändå kalla kårar. Skickligt skrivet med andra ord! Jag ser verkligen fram emot uppföljaren!
och uppföljaren Som stilla vatten var nog också klart godkänd,såhär skrev jag om den: Lauck, Jennifer: Som stilla vatten *** Fortsättningen på Blackbird var inte lika bra som föregångaren. Just Blackbird har jag rekommenderat till många i genren "min olyckliga barndom och hur jag överlevde den" just därför att Blackbird var så osentimental och öppen, jag fick ingen känsla av att den dolde nånting väsentligt. Men med Som stilla vatten var det helt annorlunda, här liknar den mer andra böcker i samma genre, den kändes tillrättalagd i vissa avseenden. Trots det var det intressant att läsa om Jennifer Laucks fortsatta öden och jag blev glad när det ordnade sig till sist. Har du läst Blackbird bör du nog läsa den här också......men den här!
 nej nu måste Lauck sluta älta sitt eländiga liv och ska hon fortsätta som författare bör hon skriva om nånting helt annat, om inte annat så för att skydda sina barn.......Det hon skriver om nu gör hon som sagt inte bättre och bättre utan det går åt andra hållet........

Läst 2006

Krusenstjerna, Cecilia von : En spricka i kristallen: ** Omtalad bok skriven av Gyllenhammars dotter. Stackars rika flicka med frånvarande far och hispig mor. Blir inte sedd och flippar ur. Kul? Inte alls........

Läst 2006

Krakauer, Jon : In i vildmarken ** Tunn luft av samma författare var så bra att jag beslöt mig för att läsa även denna. Men blev besviken. De Jack London inspirerade drömmande unga män som flyr ut i vildmarken tilltalade mig inte alls. Jag fick en känsla av att författaren skrev boken bara för att få ägna 15 sidor åt ett av sina egna hisnande klätteräventyr.............

Läst 2006

Willén, Liselott :Sten för sten**** Den här boken var helt klart annorlunda! och bra! Författaren har inblick i det kvinnliga psyket, det är helt klart. Och en viss spänning drev boken framåt. Kanske att jag önskat att gruppen med kvinnor fått mer utrymme, att boken handlat enbart om dem. Mer kan jag inte skriva för att inte avslöja allt för mycket. Men du som vill läsa en lite annorlunda bok om kvinnors utsatthet och längtan efter vänskap. läs den här!!! Du kommer att gilla den......
Av en helt okänd författare dessutom......Ser fram emot nästa bok av Liselott Willén.

Välskrivet, javisst men hela boken försöker greppa för mycket och sen blir det inget kvar.....

Läst 2004

Weiss; Lars: I morgon du *** Det var ytterst nära att jag la undan den här boken efter två kapitel, men jag är glad att jag fortsatte. Det är egentligen en vanlig ordinär deckare, med vinklingen att mördaren är känd redan från början och det är hur nätet dras åt som skildras. Den är väl medemåttligt skriven men det som gör den läsvärd är faktiskt att den har en slags kyrkogårdsstämning och att jag tydligen gillar det här upplägget, hellre en känd mördare än att man ska försöka fundera ut vem som gjort det. Ett plus för att titeln är så bra, både innan man vet varför och sen när man väl vet det, den passar otroligt bra in, vilket inte alltid är fallet med deckartitlar. Spännande var den faktiskt också, men.....slutet var lite teatraliskt men då hade man ju ändå läst allt så det gjorde mindre.

Läst 2004

Wahlberg, Karin: Flickan med majblommorna*** Wahlberg är som alltid ett säkert kort. Men som jag sagt förut, när kommer hon med en skönlitterär roman utan mord i. För det är ju kringverket som är det intressanta, här skulle en bok bara om personerna i hyreshuset ha kunnat bli en riktigt bra relations/konflik roman. Men tills romanen kommer får vi läsa hennes deckare, och njuta av dem!

Läst 2004

Lawson, Mary: En dag i juli när jag var sju ** Jag kan inte låta bli att jämföra den här boken med Tartts bok som jag läste efteråt, här är det också ett barns perspektiv, en gåta som går mot sin lösning och massor av naturbeskrivningar och inre tankar.. Men allt faller platt till marken. Visserligen läste jag ut den för att få gåtans lösning vilket visade sig vara allt annat än sensationellt, men det var med våld jag lyckades komma igenom den.......tyvärr för historien hade trots allt sina poänger.....

Läst 2004

Tartt, Donna: Den lilla vännen ****(*) Så nära en fullpoängare, det var länge sen jag njöt så av en bok.....en fullkomligt rasande skickligt skriven bok med personer som kommer att leva länge efteråt. Kul också att huvudpersonen heter Harriet (som mig själv) och att hon är en sån tuffing, trots att hon är tjej. Jag började till slut undra över vad som egentligen stod på sidorna och upptäckte massor av miljöer som i andra böcker skulle ha blivit enbart platta och här beskrivna på ett sätt som gav ett otroligt liv åt historien: "När solen steg på himlen skulle brevpressen av bubbligt glas på Libbys spiselkrans vakna upp och lysa under sitt tre timmar korta liv, bara för att på nytt sjunka ned i mörker och slummer när triangeln av solsken drog sig bort mitt på dagen." Precis så är det ju, i just den situationen (vill ej säga mer om du tänkt läsa boken vilket jag hoppas att du gör!). Det enda som gjorde att den inte fick den femte stjärnan var slutet.........men hur gick det egentligen då?????? undrar jag.......

Läst 2004