Inlägg publicerade under kategorin Herngren, Moa
Herngren, Moa: Syskonfejden ***
Första delen om Nea fick spänningen att stiga en aning. Jag hoppades verkligen få veta varför det är så jobbigt för systrarna. Varför de inte kan förstå varann. För först tror jag att Nea har rätt och det är Ullis som rår för alltihop. Men sen får jag Ullis version och då är det bara synd om henne, och Nea, som än inte vet den sanning som kommer fram till slut, är bara dominant och kör över alla. Och så Rasmus som egentligen är för liten att ha nåt med allting att göra, men olycklig är han såklart. Tills det vänder.
Det blir ett slut till slut men det är liksom bara snopet. Jag hade önskat mig mer klarhet och förståelse på slutet, så kanske det hade gått att syskonen kunde prata med varann. Nej, det blev bara en hel del egendomligheter under bokens gång och jag undrar jag hur det går.
Herngren, Moa: Jag skulle aldrig ljuga för dig ***
Så länge sen jag läste en liknande bok. Vad kallas genren tro?
Början var bra och den var lättläst och faktiskt riktigt spännande. Cecilia är framgångsrik och har det man ska ha, man med hög inkomst, tre barn, fint hus, snygg kropp. Ja hon har själv ett spännande jobb som psykolog. Men något skaver (ett nytt ord som jag tillsammans med svärta känner är trendigt) och hon är fast i ät och träningsmissbruk.
Och så går det som det går. Och så slutar det som det slutar. Trots att det känns sant är det liksom inte trovärdigt. Sorgligast är barnen där jag kan känna lust att gripa in.
Jag vet inte vad jag ska säga, det är allvarliga saker men det tar liksom inte. En stunds tidsfördriv och det är absolut inte sämst.
Men samtidigt, varför springer Cecilia? Framgångsrika kvinnor med allt, varför känns deras smärta liksom...bortskämd? Det är olika trådar och alla blir för många. Det skulle räckt med några nystan som blivit klara. Det blev för ytligt. Men jag anar att det är meningen.
Läst 2012
Citatet
Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?
Franz Kafka
Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det.
email:
h55n/at/yahoo.se