Shaffer, Mary Ann: Guernseys litteratur- och potatisskalspajsällskap ***

En kombination av Brev från en bokhandel, Mordbyn, Damernas detektivbyrås författares andra bokserie om filosofiska söndagsklubben, nån chicklitroman och Ut att stjäla hästar, så känns den här boken. Den har ju fått mycket bra kritik och i början kändes det helt ok med det eftersom jag efter ett tag upptäckte att den inte var riktigt vad den gav sig ut för att vara. Det fanns allvar i det glättiga tilltalet.

Boken handlar om andra världskriget och ockupationen av Kanalöarna, platser inte många hört talas om förut.

Boken har sina förtjänser men helt klart också många brister. Kanalöarna är anonyma och därför är kartan i början bra, men varför står det underjordiskt sjukhus? Missade jag nånting? Och visst, persongalleriet ska vara exotiskt och excentrisk och bara så käckt men vem är vem? I början brydde jag mig inte och sen är jag började bry mig var det försent att upprätta nån slags personförteckning så jag lärde mig att Juliet (och Elizabeth) var betydande och sen fick resten vara.

Trovärdigheten naggas i kanten eftersom det är så nära inpå kriget, jag har svårt att tro att folk ett år efter freden kunnat bearbeta sina händelser på ett sådant sätt att handlingen var möjlig. Författaren verkar ha fått en del inspiration från Livet är underbart, dvs att kriget och dess följder kan vara riktigt festligt ibland. Not, tror jag. Däremot tror jag att de goda människorna inte överlevde, så den gränsen överträdde författaren inte.

Slutet är i princip en katastrof, författaren verkar helt ha tappat greppet och plötsligt introduceras en ny berättare och det bara lyser av Harlequin slut. Och de där "upphittade texterna" i slutet var ju helt onödiga i sammanhanget, tillförde ingenting utom fler sidor.

Slutsats: själva historien var helt klart motiverad i och med att den satte tyskarnas ockupation av kanalöarna på kartan. Och visst, litteraturen spelade en viss roll och var väl en del av behållningen. Men att blanda varm komik med isande allvar på det här sättet ger liksom ilningar av förvirring i ens hjärna.  Lite mer förståelse får jag när jag förstår att författaren är amerikanska, den är som en amerikansk film men de allvarliga inslagen är för allvarliga trots att de ändå inte riktigt berör. Det känns som att Shaffer inte riktigt fått bestämma själv över boken. För hon hade helt klart goda intentioner, det förstår jag av efterordet.

Vad kallas den här genren? Feel good med noir touch?

Trean är tyvärr med tvekan. Jag är lite besviken.

Jag läste den i Bokcirkel för alla

 

Kidneybönan

11 april 2010 19:28

Jag har besökt det underjordiska sjukhuset. Det användes under andra världskriget och är numera museum. Ett besök rekommenderas om någon planerar en resa till kanalöarna!

http://kidneybonan.wordpress.com

 

mig själv

11 april 2010 19:32

Är det sant?
Det jag funderade över iofs var om det nämndes i boken eller om jag sov just då när jag läste det......inte om det fanns överhuvudtaget....men nu blev jag ännu mer nyfiken på ön.
Visst måste det ha varit intressant att besöka ön, jag blev riktigt sugen trots att jag inte var helt förtjust i boken......

 

Kidneybönan

11 april 2010 21:46

Jag som har besökt ön kanske får läsa boken istället! Det är nog ungefär femton år sedan jag var där, men ett besök rekommenderas absolut.

http://kidneybonan.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ambai: Flod ****  noveller     10 noveller om Indien som redan har 25-30 år på nacken. Så det handlar om kvinnor som lever ett indiskt liv. Deras ålder spänner över en livstid. Ofta handlar det om mat, att planera, handla och tillaga den. Vilket ...

  2024 Novellresan Ugglan & boken Novellresan      Ugglan skriver: Under 2024 kommer jag att bege mig ut på en novellresa, och du får gärna följa med! Varje månad har sitt eget resmål, och jag tipsar om noveller du kan ...

Månadsläsning juni 2024 Castillo, Linda: Hennes sista andetag (d)Helle, Helle: Hus och hem ***Lidbeck, Agnes: Utrymmet emellan ***Keegan, Claire: I senaste laget **** novellStamm, Peter: Världens milda likgiltighet ***Herngren, Moa: Syskonfejden ***...

Jansson, Tove: Ön ***   Längtan efter sin egen ö, som många tydligen har.   Bra beskrivning. ...

Jansson, Tove: Katten ****   En riktig katt jagar och har en personlighet som visar sig i ett envist oberoende... Men så finns det katter som är fogliga och opersonliga...   Välskriven novell. ...