Direktlänk till inlägg 7 december 2010
Kolterjahn, Jessica: Nattfjäril ****
Den här romanen skulle lika gärna ha kunnat betecknas som en deckare med avslut, dvs ingen fortsättning med coronern i huvudrollen eftersom allt förändras och uppdagas på ett sätt som inte gör det möjligt. Boken kommer att debatteras på FB med Enbokcirkelföralla och jag tar frågor därifrån och försöker svara på dem. Ni som inte läst boken kan ju vänta med att läsa det här, kanske jag avslöjar för mycket.
1) vad tycker du om att Jessica Kolterjahn använder en i grunden verklig händelse som hon sen väver en fiktiv historia runt?
Intressant! Jag tycker att det visar att Kolterjahn är en god författare som med sin fantasi kan tänka ut hur det skulle kunna ha varit. Dessutom håller hon sig till en stil som hör hemma i den tiden, inget moderna ord kunde i alla fall jag upptäcka. Starkt!
Och det går inte att komma ifrån, jag greps mer av boken än om den varit enbart fiktion.
2) vad tycker du om porträtteringen av den mystiska kvinnan. Skulle du tänka dig henne sådan som hon framställs?
Varför inte? Hon bröts ju ner av mannen hon gifte sig med och hennes bakgrund bäddade ju för det också. Jag är övertygad om han var hennes baneman.
3) Vilken del av boken tycker du är bäst, eller vad är bäst med berättelsen?
Jag lånade boken och har lämnat tillbaka den, lite synd då jag skulle ha velat bläddra och citera en del saker. I början skildrades prostitutionen förskönat vilket jag avskyr. Jag tror helt enkelt inte på den lyckliga horan. Här, en kvinnlig författare som skriver likadant om fenomenet - tänkte jag sorgset. Ok iofs, skildrat ur ett manligt perspektiv, 1800-tal då fördomar rasade både mot kvinnor och färgade kanske det var befogat.
Men sen på sidan 173 (pocketupplagan) hämtades ju en prostituerad från sin drunkningsdöd och där reflekterar coronern några sekunder ( jag kan tyvärr inte citera) över det stycke kött som ligger framför honom, som han själv utnyttjat och visar på en snabb förståelse. I alla fall i ett par sekunder fick den kvinnan ett ansikte, tack Kolterjahn! Det är ju som jag hävdat förut att en författare kan gå in i sina gestalter och låta dem bete sig vidrigt men nånstans måste författaren ändå uttrycka det som den känner är rätt, även om det bara sker under två sekunder. Jag tror att det var just den delen som grep mig mest, kvinnornas situation på den tiden och hur de drevs mot sin undergång. Även huvudpersonen befann sig ju egentligen i samma omständigheter, vad var hennes man om inte en hallick? Och hennes öde är ju också våldsamt.
Det bästa var just det här, skildringen av kvinnornas utsatthet. Och det fanns en känsla i boken som dröjde sig kvar efteråt och som nu dyker upp igen när jag skriver om den, en känsla av att Kolterjahn lyft något betydelsefullt till ytan, mäns våld mot kvinnor är sig lika i alla tider, märkligt!
4) Tycker du att det finns någon dålig del i boken. Något som inte borde vara där eller sänker berättelsen?
Nej det tycker jag inte. Jag blev t.ex imponerad av slutet med asken! Jag gillar när en historia överraskar och ändå håller alltigenom.
5) vad ger du Nattfjäril för betyg?
Först var den en stark trea men nu när jag skriver om den växer den plötsligt till en fyra!
Läst 2010
Ambai: Flod **** noveller 10 noveller om Indien som redan har 25-30 år på nacken. Så det handlar om kvinnor som lever ett indiskt liv. Deras ålder spänner över en livstid. Ofta handlar det om mat, att planera, handla och tillaga den. Vilket ...
2024 Novellresan Ugglan & boken Novellresan Ugglan skriver: Under 2024 kommer jag att bege mig ut på en novellresa, och du får gärna följa med! Varje månad har sitt eget resmål, och jag tipsar om noveller du kan ...
Månadsläsning juni 2024 Castillo, Linda: Hennes sista andetag (d)Helle, Helle: Hus och hem ***Lidbeck, Agnes: Utrymmet emellan ***Keegan, Claire: I senaste laget **** novellStamm, Peter: Världens milda likgiltighet ***Herngren, Moa: Syskonfejden ***...
Jansson, Tove: Ön *** Längtan efter sin egen ö, som många tydligen har. Bra beskrivning. ...
Jansson, Tove: Katten **** En riktig katt jagar och har en personlighet som visar sig i ett envist oberoende... Men så finns det katter som är fogliga och opersonliga... Välskriven novell. ...
Citatet
Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?
Franz Kafka
Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det.
email:
h55n/at/yahoo.se