Jerusalempriset, Jerusalem Prize for the Freedom of the Individual in Society, är ett litteraturpris som tilldelas författare vars verk behandlar mänsklig frihet i samhället. Det utdelas vartannat år sedan 1963 av Jerusalems internationella bokmässa. Prissumman är på $10 000. Det finns även ett nationellt Jerusalempris som tilldelas israeliska författare.

Karin Boyes litterära pris är ett litteraturpris som utdelas av Huddinge kommun till minne av Karin Boye. Det utdelas till författare som utkommit med verk i Karin Boyes anda under de senaste två åren. (november)

Pristagare

• 2023 - Johanna Holmström
• 2022 - Ulrika Knutson
• 2021 - Annika Norlin
• 2020 - Alejandro Leiva Wenger
• 2019 – Alva Dahl
• 2018 – Elisabeth Hjorth och Rasha Alqasim

• 2017 - Johan Svedjedal
• 2016 - Ulrika Wallenström (översättare)
• 2015 – Tom Malmquist
• 2014 – Tony Samuelsson
• 2013 – Athena Farrokhzad
• 2012 – Nina Hemmingsson
• 2011 – Malte Persson
• 2010 – Jerker Virdborg
• 2009 – Martina Lowden
• 2008 – Sture Linnér
• 2007 – Ingen utdelning
• 2006 – Salim Barakat
• 2005 – Johanna Nilsson

• 2004 – Johannes Anyuru 
• 2003 – Marie Silkeberg 
• 2002 – Camilla Hammarström
• 2001 – Ylva Eggehorn
• 2000 – Björn Julén
• 1999 – Marie Lundquist
• 1998 – Theodor Kallifatides

 februari

Katapultpriset

Katapultpriset delas varje vår ut till en skönlitterär författare – prosaist eller lyriker – som debuterat under föregående år. Med Katapultpriset vill den skönlitterära sektionens styrelse bidra till att lyfta in den nya litteraturen i strålkastarljuset.

Katapultpriset delades ut för första gången 1991 på initiativ av Sveriges Författarförbunds skönlitterära sektionsstyrelse. Syftet med priset är att ge den nya litteraturen större uppmärksamhet och samtidigt ge fler läsare möjligheten att hitta fram till nya spännande författare. Förhoppningen är också att pristagaren med hjälp av prissumman skall få möjlighet att under en tid ägna sig åt nya litterära projekt. Pristagaren utses av styrelsen för skönlitterära sektionen i författarförbundet. Juryn läser och tar ställning till årets samtliga debutböcker.

Pristagare [redigera]

Katapultpriset 2022 till Mickaela Persson

2023  Mickaela Persson för En adept till mästaren av schack gör en inre färd i Sibirien

2022 Axel Burénius Dödsängel

2021 Hanna Johansson (Antiken)
och Erik Lindman Mata (Pur)

2020 Kayo Mpoyi: Mai betyder vatten
2019: Burcu Sahin, Broderier poesi
2018 Linus de Faire, Boken om Yousef 
2017: Henning Brüllhoff, Allt jag begär 
2016: Stina Stoor, ”Bli som folk”,
2015: Agnes Gerner för Skall
2014  Anna Fock, Absolut Noll,
2013 Sami Said för "Väldigt sällan fin" och Eija Hetekivi Olsson "Ingenbarnsland". (delat pris)
2012 Naima Chahboun - Okunskapens arkeologi
2011 Eli Levén - Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats
2010 Måns Wadensjö - Förlossningen
2009 Hassan Loo Sattarvandi - Still
2008 Sofia Rapp Johansson - Silverfisken
2007 Martina Lowden - Allt

2006 Elise Ingvarsson - "Beror skrymmande på", Martin Högström - "Transfutura" (delat pris)
2005 Ida Börjel - Sond
2004 Alexandra Coelho Ahndoril - Stjärneborg
2003 Pauline Wolff - Bilder av Malin
2002 Caterina Pascual Söderbaum - Sonetten om andningen
2001 Mons Kallentoft - Pesetas
2000 Robert Ståhl - Om
1999 Mirja Unge - Det var ur munnarna orden kom
1998 Jan Wolf-Watz - Södra västerbottens kustland
1997 Hans Gunnarsson - Bakom glas
1996 Cilla Naumann - Vattenhjärta
1995 Cecilia Davidsson - En av dessa nätter
1994 Alexander Skantze - Grattis Gud
1993 Mats Söderlund - Det står en pöbel på min trapp
1992 Karin Bellman - En dag som den här
1991 Rolf Almström - Sånt man säger, Mats Miljand - Landstigning

Kulturhuset Stadsteaterns internationella pris

Kulturhuset Stadsteaterns internationella litteraturpris tilldelas ett skönlitterärt verk i svensk översättning. Det är ett, i Sverige, unikt litterärt pris som premierar författare såväl som översättare.

Prissumman är på 100 000 kronor och fördelas med 75 000 kronor till författaren och 25 000 kronor till översättaren. 

Kulturhuset Stadsteaterns Internationella Litteraturpris 2016 kommer att delas ut i början av 2017

2023  Lucy Ellmann  Ankor, Newburyport.

2022  Miriam Toews Kvinnor som pratar 

2021  Marie-Hélène Lafon "En sons historia".

2020 Einar Kárason: Stormfåglar

2019 Ingvild H. Rishøis novellsamling Vinternoveller

2018 George Saunders roman Lincoln i bardo

2017 Jaume Cabrés roman Jag bekänner

2016 Olga Tokarczuks: Jakobsböckerna, översättare Jan Henrik Swahn

Lagercrantzen är ett svenskt kulturpris för kritiker.

Lagercrantzen inrättades 2011 av Dagens Nyheter i samband med 100-årsjubileet av Olof Lagercrantz födelse. Priset uppgår till 20 000 kronor och ges till en kritiker "med intellektuell bredd och stilistisk spets". Pristagaren utses av en jury, i vilken ingår bland andra chefen för Dagens Nyheters kulturredaktion.

Pristagare

2019 Leif Zern

2018 – Malena Rydell

2017 Ola Larsmo

2016 Lena Andersson

2015 Eric Schüldt^[1]

2014 Sara Danius

2013 Katrine Kielos

2012 Per Svensson

2011 Aase Berg

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lagercrantzen

Stadgar för Ludvig Nordström-priset, instiftat 1997

Ludvig Nordström-priset är tvådelat och avser att premiera lovande och företrädesvis unga novellförfattare respektive journalister. Det speglar på så sätt Ludvig Nordströms bästa genrer, novellen och reportaget. Priset ska således vartannat år delas ut till en novellist, och vartannat år till en journalist (två eller flera), som verkar i Ludvig Nordströms anda. En jämn fördelning mellan kvinnliga och manliga pristagare ska eftersträvas. Pristagaren ska utses av sällskapets styrelse efter förslag från två olika juryer, vardera bestående av tre personer som utses av styrelsen. Minst en ledamot i varje jury ska tillhöra sällskapets styrelse och fungera som sammankallande. Priset ska delas ut i samband med Ludvig Nordström-sällskapets årsmöte.
Ludvig Nordström-priset bekostas av Härnösands kommun och

Härnösands Gymnasiums/läroverks kamratförening.

http://www.lasarnassverige.n.nu/

2018:

Lotta Lotass för ett utmanande och betydelsefullt författarskap av visionärt format, präglat av konstnärlig integritet. 

Stefan Spjut, en författare med en lika precis som imponerande imagination. En svensk berättare med storlek och djup i anslaget och en kärlek till illusionens konst. 

2017:

Kristina Sandberg, en redan stor berättare med det finaste humanistiska djup.

Sven Lindqvist, en svensk intellektuell på internationell nivå; Sveriges store sakdiktare, för ett oskattligt litterärt verk.

Ramús förlag för en förnämlig smak och en exklusiv och modig utgivning.

Lars Norén, för hans solitära litterära röst, och med särskild tanke på den senare bokliga produktionen, däribland diktsamlingen Stoft (2016).

Randi Mossige-Norheim, en radioskapare av särskilt format, lågmäld, och med ett autentiskt uttryck som går långt utöver den konventionella journalistiken. Mossige-Norheims journalistiska röst blir i sin individuella soliditet litterärt förebildlig. Med allvarlig respekt för sina medmänniskor visar hon gång på gång sin storhet i reportage och dokumentärer.

Lilian Ryd, för hennes rikhaltiga arbete med att dokumentera och ge röst åt de i tysthet strävsamma människor som skapat en tillvaro i de karga, norra nybyggestrakterna.

2016:

Staffan Söderblom, en högst tongivande samtida poet vars både ytterst stränga och fint pratsamma poesi med största integritet alltid, och ned till det enskilda kommatecknet, är trogen det djupast mänskliga i oss.
Karin Johannisson för ett solitt, rikt och mycket viktigt författarskap präglat av intelligens och stor lärdom. 
Ellerströms förlag som i mer än tre årtionden med sann litterär passion tillhandahållit det läsande Sverige högkvalitativ och exklusiv litteratur och är ett av de viktigaste förlagen i landet. 

2015:

Nina Burton är en poet med absolut gehör och hennes dikter är i sin både språkliga och intellektuella exakthet näst intill självlysande. Burton, också en av landets förnämligaste essäister, visar oss hur besläktade de båda storheterna poesin och naturvetenskapen kan vara.

Mattias Alkberg är en poet av stor självständighet. Hans lyriska vrede är också läsarnas vrede. Alkbergs oräddhet ståtar snart sagt i ensamt majestät.

Bokförlaget Trombone har överraskande kommit att etablera sig som ett av de intressantare bland de riktigt små förlagen och kan genom en pigg, oförskräckt utgivning - som genom att också ta sig an etablerade litterära författarskap och genom sin serie Svavel - nu kan räknas till ett av de verkligt vitala. 

2014:

Thomas Tidholm har under årtionden odlat och förfinat en högst solid litterär röst. Det tidholmska universum rymmer en särskild, djupt sympatisk, blick för den enskilda människans försök att finna sig en plats i tillvaron. Thomas Tidholm ringar, i dikt efter dikt och bok efter bok, in en konstfull litterär friort för ett uppriktigt mänskligt samtal, säkrat från det triviala mediabruset.

Elisabeth Rynell har med boken Skrivandets sinne nått ett nytt krön och en ny konstnärlig höjdpunkt. Rynells författarskap är alltsedan debuten 1975 absolut originellt och konsekvent; en egensinnig och storslagen fantasi, senast i romanen Komma hem, paras ständigt med ett starkt och upproriskt förhållningssätt gentemot det som hotar människan liv och och överlevnad.

Krister Gustavsson har kommit att utvecklas till en sensibel språkkonstnär; i nästan symfoniskt orkestrerade diktsamlingar, och härom året i en rik och personlig essäbok, har han vunnit stora konstnärliga framsteg och är en framstående poet med en rik och växande produktion.

Per Engströms hittills två böcker, utgivna med femton års mellanrum, vittnar om ett mycket förfinat språkligt-litterärt gehör. Hans senaste bok Parkerna i gläntan, vetskapen om atmosfären och hela arbetet med lyckan (2007) är ett fascinerande mångbottnat verk; med denna bok har han vävt samman den finaste läsupplevelse. Engström intar en särställning med sin samvetsömma noggrannhet för språk och tilltal.

Lasse Söderberg, en författarnas författare, har en alldeles egen plats i den svenska samtidslitteraturen. Hans lyriska stämma är klar och egen. Inte minst Söderbergs produktion efter 1989 rymmer en allt större pregnans och skönhet. Också i ett flertal essäistiska böcker med delvis självbiografiska inslag har han berikat den seriösa svenska litteraturen.

2013:

Ulf Eriksson för ett alltigenom intellektuellt hederligt och konsekvent författarskap som nu spänner över drygt trettio år. Eriksson förblir, i bok efter bok och ned i de minsta detaljerna, oavbrutet intressant och bemödar sig modigt om alltmer vidgade perspektiv. 

Nina Björk för ett filosofiskt författarskap präglat av föredömlig intellektuell självständighet. Björks kritiska reflektioner är omutliga och hennes ambitioner att greppa avgörande och svårfångade skeenden i samtiden betydande. Björk som samhällskritiker är ett föredöme för varje läsande medborgare. 

Jan Gradvall för sin på sitt område ytterst kunniga och alltid intressanta journalistik. Gradvall framstår, med sin integritet och den alltid fina respekten för sitt ämne, som ett gott föredöme också för kulturjournalister inom andra områden än populärmusikens.

Lina Ekdahl för ett poetiskt författarskap som slående förmår uttrycka något stort om den politiska samtiden såväl som det existentiella tillståndet för den enskilda människan i en cynisk samtid. En mycket begåvad författare som står i spännande utveckling.

Mats Jonsson för ett självutlämnande, naket och allmängiltigt serieskapande. Med insiktsfull humor, finstämt allvar och befriande höga ambitioner befruktar Larssons verk också den samtida litterära litteraturen.

Henrik Bromander, en storslaget begåvad serietecknare som, med en höjdpunkt i volymen Smålands mörker, visar på en enorm potential som seriekonstnär och vars hittillsvarande verk bidragit till att ytterligare stärka serien som konstart. 

2012:

Heidi von Born, en av den svenska samtidslitteraturens storheter, för ett utomordentligt författarskap som i år räknar fyrtiosex år. Med sin oefterhärmliga psykologiska djupsyn och det mest originellt utmejslade och starka språk har hon i ett trettiotal böcker tecknat bilden av människans inre liv.

Ragnar Strömberg för ett betydande och omutligt författarskap som står sig oavsett hur de kulturella modena skiftar. 

Nils Hansson, en av landets bästa och självständigaste musikskribenter.

Peter Lucas Erixon för ett rikt omväxlande och konsekvent författarskap, alltid på humanistisk-filosofisk botten, där allvar och integritet är givna självklarheter.

David Vikgren för böcker som Folkmun, Anttikeksikväde och andra. En mycket spännande författare under utveckling.

Camilla Wittmoss för debutboken mirakel, MIRAKEL (2007) som på ett häpnadsväckande och gåtfullt sätt förmår ringa in de nästan genomskinliga vardagsögonblick som allas våra liv är sammanfogade av och består av.

Bakhåll förlag för en föredömlig och självständig förläggargärning under nu trettiotvå år. Ett förlag som oavbrutet bevisar att den seriösa kulturen alltid motverkar kommersialismens skadeverkningar. Ett förlag alltid i litteraturens och det seriösa läsandets tjänst. 

Madeleine Gustafsson-priset

Om Madeleine Gustafsson-priset

Madeleine Gustafsson-priset tillkom efter mångåriga diskussioner inom Författarförbundet som sett ett ökat behov av en stärkt litteraturkritik. Kritiken är oundgänglig för ett konstruktivt och demokratiskt litteraturklimat. Arbetet med att ta fram en pristagare bedrivs av utsedda ledamöter i Sveriges Författarförbunds styrelse. Madeleine Gustafsson har en informell roll under arbetet och närvarar vid prisutdelningen. Priset ges till en svenskspråkig litteraturkritiker som varit verksam under de senaste åren. Prissumman är 50 000 kronor.

 2022 Kristoffer Leandoer

2021 Björn Kohlström

 2020  Ulla Rhedin

2019 Hanna Nordenhök