Böcker 2003

Aggestam Rolf: Niagara** Den som gillar biografiska böcker med tragiska händelser kanske gillar den här boken. Det gjorde inte jag. Iofs handlar den om syskonrelationer, en bristvara i dagens bokutbud, men det uppväger inte att hela historien känns konstuerad. Även om tragiken smyger sig på hela tiden och vad jag kan förstå är den sann.

Almroth, Karl-Erik: På andra sidan Malgomaj*** En bok som stod i veckans tips hylla på mitt bibliotek, och jag tänkte, varför inte? och jag tänkte rätt. En sån här bok har jag inte läst sen jag läste Linnea Fjällstedt på 80 talet. Den här boken skulle jag kalla en kulturgärning, här finns nedtecknat i spridda bilder, ett liv.(boken har verklighetsunderlag) Absolut inget mästerverk berättartekniskt sett, men på nåt sätt välgörande att läsa en bok som bara berättar rakt av. Inga inplanteringar, något står där bara för att det hänt, inte för att det ska bli nånting att skriva om längre fram. Kvinnoödet (modern) griper också tag, kanske mer än det andra.
Heder till Ord&visor förlag, Skellefteå, som gett ut den här boken innan allt är glömt.

Atwood, Margaret: Alias Grace *** Jag tillhör den kategorin som inte gärna läser baksidestexten på en bok. Vilket jag inte heller gjorde med den här så jag hade egentligen ingen aning om vad den skulle handla om. Den var väldigt bra ett tag där i mitten, Atwood skriver ju som vanligt medryckande på nåt sätt, men så plötsligt insåg jag att det inte skulle bli nån upplösning att tala om och då blev det plötsligt väldigt jobbigt att läsa ut den. Ja, i flera dagar hade jag 30 sidor kvar utan att veta om det.....trodde allt var klart. Men så såg jag att märket var kvar och läste klart men inget ändrades för det......
Läs boken för att den är välskriven, men historien drog helt klart ner betyget. Tacka vet jag Rövarbruden av samma författare, den hade en betydligt intressantare historia....

Atwood, Margret : Kattöga **** Verkligen en bra bok! Atwood skriver så bra, självklart på något sätt. Hela tiden tänker jag, ja det där var ju precis rätt ord...kan ju också ha med översättningen att göra.
Den här boken handlar om mobbning. Men jag tror inte att Atwood skriver utifrån sig själv, helt enkelt därför att det skildras så objektivt på något sätt, vilket också är en del av bokens styrka. Boken är otroligt insiktsfull, och borde läsas parallellt med annan litteratur om mobbning. Hon vet verkligen hur flickor/kvinnor fungerar. Hon visar precis hur det kan gå till. Men, och det är här jag tror att hon inte skriver självupplevt, huvudpersonen, den mobbade, blir senare den värsta mobbarens kompis, jag har mycket svårt att tro att det är möjligt. Fast i en fiktion är ju allt möjligt och det öppnade utan tvekan för intressanta iakttagelser....En till intressant och insiktsfull sak tycker jag Atwood också fått med, att det egentligen är vuxna som ligger bakom, det är dom som först började snacka skit om familjen, och gör inget för att hindra det som sker. Här kan man se att om vuxna inte godkänner mobbningen så har den mycket svårare att frodas. Något som det kanske borde forskas mer ikring.

Auster Paul: I de sista tingens land **** Åh, vilken bra bok! Jag fullkomligt slukade den. Auster befinner sig här i ett dystopiskt land, där handlingen drivs framåt mot ett öppet slut, men vem vill inte tro att det slutar bra? Personerna stiger fram och får liv på ett suveränt sätt. Att det inte blev fem stjärnor beror på att den påminde lite väl mycket om Blindheten och en aning om Pesten. Den här boken är dock mycket ljusare i tonen än de två nämnda! Läs den!

Baricco, Alessandro: Silke**** Att man nyförtiden betecknar en bok som gripande är ovanligt. Dock, den här till formatet lilla boken är faktiskt det. Författaren lyckas bibehålla en hemlighet genom hela boken, kanske för att formen är så sluten, stilen nästan gammeldags upprepande och så plötsligt vill man gråta över kärlekens ödmjukhet. Och tänker, det är så det är.....

Born Heidi von: Hummerkriget *** Den här boken hade vissa kvalitetet även om den känns som att den var skriven på 40-talet, med lite snirkliga meningar osv. Det som gjorde mig nyfiken var att hon beskrevs i förordet som "en svår författare, ovillig att vägleda läsaren och ge lösningar". Det passar ju mig perfekt så jag läste snabbt ut den. Och OK, den är ovanligt psykologiskt skriven men kändes mer som en novell med ett abrupt (och helt osannolikt) slut. Trots det blev jag nyfiken på författaren och kommer att läsa nånting mer, men vad???? maila gärna om du har nåt tips......

Chevalier, Tracy: Den blå färgen: *** Såhär börjar den här boken:
"Hennes namn var Isabelle och en dag när hon var liten skiftade hennes hår plötsligt färg under loppet av den tid det tar fågelhannen att kalla på sin hona."
Då undrar man ju om man kommer att kunna läsa boken överhuvudtaget, så overklig och schablonmässig verkar den. Men med Flicka med pärlörhänge av samma författare i bakhuvudet läste jag på....Och visst, den var läsvärd om än mer än en aning overklig....Trots det var det historiska perspektivet intressant, fast förankringen i nutiden blev lite krystad. För den som gillar släktforskning har den säkert sina poänger.

Cobbold Hjörne Marika: En smula dröm, en smula kärlek *** Väldigt länge, ja nästan hela boken, var det här en klar fyra. Skriven med en humor som aldrig tog slut och aldrig blev arbetsam, och en historia som faktiskt var ganska kul. Men så plötsligt hände det, helt malplacerat kommer en slags brottshistoria och så plötsligt en till....Helt onödigt enligt min mening, och fjärde stjärnan slocknade! Synd!

Cunningham Michael: Timmarna *** Inte dumt att få en bok bara sådär utan vidare med sin prenumeration.....(Ja jag erkänner, jag prenumererar på Amelia....fast inte helår dock...) Som tur var hade jag nyss läst Mrs Dalloway så jag hängde med litegrann i alla fall, men riktigt sådär jättebra var den inte....Ska jag vara ärlig undrar jag vad meningen med boken egentligen är.....? Skildra homosexualitet och självmordslängtan enbart eller vad?
Jag blev i alla fall sugen på att se filmen så jag hyr den väl nångång.

Drakulic Slavenka: Rädslan i kroppen **** En bok med dubbla bottnar, handlar om ett aktuellt ämne, njurtransplantation. Men är ännu mer en uppgörelse med det förflutna. Författarinnan väntar nu på en ny njure läs Aftonbladets artikel Det gäller att hålla demonerna i schack. Bokrecensioner finns här SvDoch DN. Det här är hennes debutroman och det var efter transplantationen som hon insåg att hon måste börja skriva. Boken är inte helt lätt att läsa men väl värd mödan den tar.

Ekman Kerstin: Sista Rompan**** Jag ska inte vänta lika länge med att läsa nr 3 i den här serien som jag gjorde med del 1 och del 2. Jag hade lyckats glömma en hel del personer från Vargskinnet del 1 så det tog ett tag innan jag kom in i handlingen om jag nu gjorde det......Som vanligt är det blandningen av dialekt och riskspråk, inskränkta bytankar och världsvida vyer som gör den här boken. Jag ser fram emot fortsättningen på ett sätt som jag inte gjorde efter förra boken.....Jämtland är inte mitt landskap alls, och inte efter den här boken heller. Men nyfiken som jag är så är det ändå intressant att läsa om den jämtska mentaliteten......som är Norrland och ändå inte riktigt.

Ekman, Kerstin: Skraplotter ***** Det bästa till sist! Årets bästa bok läser jag i årets sista dagar. Hela Vargskinnet trilogin är verkligen ett mästerverk. Den här boken kanske allra mest. En bok där författaren vågar låta en tanke tänkas klart. Här skildras en epok på ett sätt som jag skulle vilja kalla modigt, var hittar man en sådan ärlig skildring av ett kall i dagens litteratur? Och det utan att lägga in en brasklapp av hädelse. Och var skildras en våldtäkts yttersta känsla, fast den inte genomfördes?
Nutidens puls slår genom boken och vävs ihop med dåtiden. Snacka om värdig Augustprisvinnare....

Fagerberg, Maria: Svart dam **(*) En snabbläst bok som både vinner och förlorar på att den utspelar sig i ett hemligt sjukdomsland, dvs kvinnan är så sjuk att hon knappt får lämna sjukhuset och åka de 1000 metrarna hem, men vad sjutton lider hon av i så fall? Hon är uppe och går t.o.m ute....Men som jag skrivit förut, handlingen kräver ibland att fiktionen tar över researchen. Boken är gripande och lovar gott för framtiden för debutanten Maria Fagerberg.

Fuantes, Carlos : Den gamle gringon *** Att läsa den här boken efter alla deckare och mer lättsmält litteratur som jag läst sista året, var en upplevelse. Historien är en aning rörig och 1914 års mexicanska revolution har varit helt fördold för mig tidigare. Men inte nu längre, även om boken koncentrerar sig på ett hörn av verkligheten sett genom ett temperament. Ett temperament som heter Harriet, vilket gjorde boken ännu intressantare. Faktiskt kände jag något av mexicos revolutionära själ i boken, men vill du inte veta av den, stå över!

Gough Julian: Juno och Juliet **(*)Den här boken skulle jag förmodligen ha älskat för 30 år sen, men nu var den lite jobbig. Fördelarna var att den handlade om universitetsstudier och litteratur vilket ju tilltalar mig som just haft litteraturstudier på universitet, och så var den lättsamt skriven och med humor. Så i början tyckte jag den var så bra men efter ett tag blev den lite enahanda och så blev den så väldigt dramatisk på slutet plus att det var inplanterat en massa filmistiska grejer, typ dvärgar och skummande hav, sånt som ska göra den filmvärd. Så det blev inte nån större pott för den.

Hanff Helene: Brev till en bokhandel + Hertiginnan av Bloomsbury Street*** Låt mig säga direkt, den här boken var verkligen värd sitt pris! Jag köpte den nämligen för 1 (en) kr på Röda Korset! Men trots det blev det bara tre stjärnor. Visst är brevväxlingen mellan Helene och bokhandlaren i London rolig att läsa, och även Helenes besök i London, men jag vet inte, jag hade hört mycket om boken men blev lite besviken. Kul med en bok som handlar om böcker iofs men den behöver ju inte vara jättebra för det förstås.

Harris, Joanne: En doft av apelsin ** Hmm, nej den här boken var inte något mästerverk direkt. En mycket allvarlig historia berättas på ett rörigt och ordrikt sätt. Och vad gäddan Gammelmor hade där att göra begriper jag inte alls. Hela tiden hoppades jag att den skulle ta sig men inte ens när upplösningen kom blev det bättre. Nej, den var inte i min smak. Allvarliga ämnen kräver mer än vad den här boken kunde ge. Fast, det är sällan man får möta ett så elakt barn förstås, var iofs ovanligt och lite intressant att läsa om.

Hill, Reginald : Återkallad till livet *** Den här boken vann jag på Minatour tidigare i sommar. Annars hade jag nog knappast läst den. Men nu tog jag mig ann den med glatt mod. Efter några sidor falnade modet men jag fortsatte. Det som fick mig att bli aningen irriterad var uttryck som: "...han mest liknade en brevbärare som försäkrats om att rottweilern är ungefär lika blodtörstig som ett gosig kramdjur." och män som log alligatorleenden. Men till slut vande jag mig vid överdrifterna och boken blev riktigt spännande. På slutet knöts en del trådar ihop på ett någorlunda trovärdigt sätt, men var det intrigen som var det viktiga? Mest var det nog en Dalziel/Pascoe (kriminalarnas) show, utan deras hänsynslösa kommentarer hade nog boken stått sig slätt......

Holm Stålhand, Sara - Smultron, Agnes: Galna skolsjukan *** En lite annorlunda bok om mobbning, avsedd att användas i skolorna. Ämnet är alltid aktuellt och boken mycket angelägen. Agnes Smultron (psed) skriver om sin tid som mobbad och Sara Holm Stålhand kommenterar insända brev. Handfasta råd avslutar boken. En bok som kan läsas av alla kategorier, mobbad, skolpersonal, föräldrar och de-som-bryr-sig. Möjligen att titeln ger lite konstiga associationer, det här är ingen sjukdom (den rår man inte för) utan något som den som mobbar väljer att göra av egen fri vilja. Den mobbade däremot har inget val utan måste ha stöd utifrån för att komma sig igenom och förbi och vidare från det som händer och har hänt.......ett arbete som kan ta en livstid att gå igenom.

Holmberg, Bo R: Liemannen **** En historisk roman av ungdomsförfattaren Holmberg. Den talade direkt till mitt hjärta eftersom den utspelar sig i Anundsjö, min hembygd. Här beskrivs kyrkan, (eller i alla fall klockstapeln) där jag konfirmerades och gifte mig, här namnges en massa byar, och även min hemby Sörflärke. Jag skulle ha tyckt ännu mer om boken om mitt föräldrahem fortfarande hade varit kvar, men det såldes nyligen, till min stora sorg. Nu känns det som jag ändå inte har något med omgivningarna i boken att göra, trots att jag känner till alltihop. Det borde dra ner till en trea men jag kan ändå inte låta bli att ge den en fyra, mest för att Anundsjödialekten, min ungdoms vilda tungomål, citeras lite här och var. Mitt hjärta är ju trots allt ändå kvar där, vilket gör allt ännu sorgligare förstås.....:-(
Jag tycker att Holmberg lyckats mycket bra med sin kriminalhistoria, särskilt med beskrivningen av hur länsman nystar upp hela historien, och hur pass omfattande efterforskningarna ändå var. Intressant! Du som inte gillar historiska böcker kan gärna läsa den här.....

Holmberg, Bo R: Snögrav **** Han har gjort det igen, skrivit en utmärkt deckare. Och nu har han gjort det här också: satt Anundsjö och anundsjömålet på den litterära kartan. Förut fanns Nicke Sjödin såklart, men Junselemålet är liiiite annorlunda.....ja det mål som Holmberg använder är faktiskt en aning annorlunda än det jag pratade som barn (och även nu som vuxen när tillfälle ges). Men inte är det mycket som skiljer. Eller så minns jag fel....Boken är i alla fall spännande och minst lika bra som Liemannen, det är en slags fortsättning men kan läsas fristående, samma personer återkommer. Det lustiga är att när man tror den är slut så uppdagas ytterligare hemskheter.
Om jag ska nämna något som jag inte gillar med den här boken är det de ständiga upprepningarna, många ungdomsböcker är ju skrivna så, och det gillar jag inte med dom heller. Jag säger inte att det är ungdomsförfattaren i Holmberg som tittar fram, men vem vet.....Nåt skäl till att skriva så finns det säkert.

Hon Ying: Svekets sommar** Den här boken sägs vara förbjuden i Kina men sprids i piratkopior. Om det är för att den skildrar de politiska händelserna 1989 eller för att den gränsar till erotik är svårt att säga. Det är knappast för att den är något litterärt mästerverk.

Hornby, Nick : Samtal med en ängel **(*) Den här boken hade jag verkligen sett fram emot att läsa. Nu skulle jag få läsa en massa noveller av samtidens stora författare, verkligen se vad som är på gång inom litteraturen just nu, nya grepp, nya historier. Men ack vad fel jag hade. Den här boken var snudd på trist, den enda novell som jag kommer ihåg efter några veckor är Hornbys egen om Tuttjesus. Jag borde ha läst en i veckan förstås och inte alla på en gång, men nu är det gjort och det gav mig inte speciellt mycket.....tyvärr!
Melin & Melin: Dösnack och kallprat *** Tja, den här boken handlar om det som titeln säger, och inget nytt direkt.

Insikten om vad som kan hända om man får fel vägledning i den åldern speglas väl i boken, gruppmentalitet har ju alla stött på. Boken var sorglig och jag har en känsla av att fel person fick ta straffet. Det finns ett moraliskt ansvar också hos vuxenvärlden som vissa inte verkade ha förstått. (läs: läraren!)

Irving John : Änka i ett år *** Men vad nu? Hotell New Hampshire, Den fjärde handen, Garp och hans värld, idel fyra och fem poängare.Och så den här då,"bara" en trea.....Språket var som vanligt, väldigt omedelbart och ofta lustigt, men det var nånting i själva historien som inte kändes komiskt alls. Kanske för att varken otrohet eller prostitution är några av mina favoritämnen att läsa om. Kanske är den här historien inte tillräckligt skruvad, skrattet fastnar i halsen för det skulle nästan kunna hända, i de övriga böckerna är det ren och skär fantasi men här, nej nånting verkligt klibbar hela tiden fast över boksidorna. Jag hade köpt boken, annars skulle jag inte ha läst ut den. Irving är bättre när han tänker fullkomligt vansinnigt, så är det bara.

Spark Muriel: Förarsätet ** En jättekonstig liten bok, som jag köpte för några kronor på Saxos 70% rea. Den var väldigt fängslande nästan hela tiden men med ett enormt antiklimax när jag insåg att det inte var mer än så......Fast egentligen, om det varit en film kanske jag skulle ha tyckt att den varit mystisk och bra, men sällsamma sammanträffanden, iscensatta av den kvinnliga självmordskandidaten....

Klepke Martin: I väntan på en lever **** Den här boken handlar precis om det titeln säger: en man (författaren själv) som svårt sjuk väntar på att få en ny lever. Boken är rappt och osentimentalt skriven (Klepke är journalist) och ger svar på många frågor om hur det är att vänta på ett organ och varför man bör ta ställning för organdonation. För vem kan veta när och om man själv drabbas av en svår sjukdom? Vill man då ta emot ett organ kanske man bör tänka igenom ifall man vill donera ett också, efter sin död. Det här är en bok som man läser med både medlidande och skräck. Den kommer att bli omskriven..

Küchen, Maria : De behövande **(*) Jag tyckte mycket om Lycklig hora och hade höga förväntningar på den här boken. Men de kom på skam, tyvärr. Författaren skriver bra och bitvis var boken riktigt spännande, därav den tredje stjärnan. Men det var något med intrigen som gjorde mig tveksam. Syftet var säkert vällovligt, att skildra de behövandes historia för att förklara nuet, men det var så osannolikt att kvinnan i början flyttade ut med sitt spädbarn i ödemarken. Det var där historien brast, allt annat kunde säkert ha hänt. Det kändes som att Küchen ville säga alltför mycket, det rymdes inte inom bokens sidor.

Larsson, Åsa: Solstorm*** Gör författaren upp med sin frikyrkliga bakgrund i den här boken? Det tänkte jag hela tiden, det var suveränt skildrat, om än med en viss slagsida åt schablonen: präst=sexdåre. I övrigt rappt skrivet, kunde varit ännu en journalist men Larsson är jurist. Boken höll inte riktigt, slutet var aningen överdrivet, en kontrast till det övriga som verkligen kändes äkta. Och det gamla vanliga: man är otrevlig men kvinnan faller (?) och mannen ändrar sig och blir så snäll så snäll (!). Fortsättning på kärlekshistorien kommer nog i nästa bok.....

Latifa: Mitt förbjudna ansikte *** Allt man hört om hur det var i Afghanistan under talibanregimen verkar tyvärr vara sant.....en stark bok, skriven av en modig kvinna om hur det gick till.

Lauck, Jennifer: Som stilla vatten *** Fortsättningen på Blackbird var inte lika bra som föregångaren. Just Blackbird har jag rekommenderat till många i genren "min olyckliga barndom och hur jag överlevde den" just därför att Blackbird var så osentimental och öppen, jag fick ingen känsla av att den dolde nånting väsentligt. Men med Som stilla vatten var det helt annorlunda, här liknar den mer andra böcker i samma genre, den kändes tillrättalagd i vissa avseenden. Trots det var det intressant att läsa om Jennifer Laucks fortsatta öden och jag blev glad när det ordnade sig till sist. Har du läst Blackbird bör du nog läsa den här också......

Lindqvist Elin: Tokyo natt *** En debut i hitta-mig-själv genren. Intressant så tillvida att den speglar dagens skeenden, vad kan inte en ung tjej ha upplevt innan hon fyllt 20? Tyvärr en hel del destruktiva saker. Jag hoppas att Elin Lindqvist inte gör som så många andra unga tjejer som skriver en (uppmärksammad) bok där syftet till syvende och sist verkar vara just att hitta sig själv. När det är gjort läggs författandet på hyllan. Det vore synd för Elin Lindqvist har förutsättningar att kunna skriva fler böcker, utan det självupplevda tilltalet.

Lindström, Trotzig(red) Hitta hem: *** Vuxna adopterade från Korea berättar. Den här boken hade jag sett fram emot och den var väl värd att läsa. Tyvärr påminde de olika berättelserna mycket om varann, jag hade hoppats på mer ovanliga vinklingar. Men det visar kanske ändå att adopterade delar mycket med varann.

Linn Ullman: Nåd ***(*) En liten bok om ett stort ämne, dödshjälp. Något som Ullman bara nuddar vid, därav den icke fulla fyran. Ämnet kräver mycket mer än vad författaren lyckas åstadkomma, den skrapar helt enkelt bara på ytan. Den vinner dock mycket på att personerna som sådana är intressanta men själva dödshjälpstematiken är på tok för lättsamt hållen. Ett bra försök att närma sig ett så allvarligt ämne i alla fall. Läs den och känn på hur svårt det är att hjälpa människor att leva, vilket jag tror Ullman menar.

Loe Erlend: Naiv. Super **** Antingen tycker man att den här boken är helt supernaiv, eller så älskar man den. Jag tillhör den senare kategorin. Det är inte ofta man läser en bok och verkligen känner att den säger nånting och det utan krångliga ord och komplicerad intrig.
Jag gillar helt enkelt den här boken:
Jag gillar att någon säger att den blir aggressiv av animerad mat, det blir nämligen jag också.
Jag hatar dansande Ballerinakex och talande bananer.
Jag gillar att någon säger rakt ut: Bröder är viktigare än pengar. Och verkar mena det.
Jag gillar att någon skriver ner allt som den sett den dan, i punktform, det har jag velat göra länge!
Jag gillar att den här boken gör mig sugen på att skriva en bok.
Men allt det där tjatet om tid, det struntar jag fullkomligt i.

Loe, Erlend: Fakta om Finland ** Jag gillade verkligen Naiv Super av samma författare. En hel del lurigt bjöd även den här boken på, och den var bra på sitt sätt, men betydligt "pratigare". Den handlade mycket om vatten som flyter, och det fick mig att tänka på Irving och Hotell New Hampshire där Sorg flyter.......utan att jag avslöjar vad just det handlar om förstås. Det är inte första gången sista tiden som nyskrivna böcker får mig att tänka på andra, äldre böcker. Är allt skrivet eller vad? Vore synd i så fall, särskilt av Loe som verkligen skriver på ett annorlunda sätt.

Marklund, Liza: Den röda vargen **** Efter Prime time blev jag lite skeptisk mot Liza Marklund, för den var helt enkelt dålig. Men den här var genast bättre, lite Sprängaren stuk på den faktiskt. Historien var så otrolig att den blev nästan trovärdig och jag fick en känsla av ett stycke nutidshistoria som jag själv upplevt även om jag bara gick på högstadiet under de där rödaste åren.Till och med otrohetshistorien var bitvis intressant, konstigt nog. Men ojoj, slutet var lite väl tillrättalagt. Fast hur skulle annars Bengtzon kunna radikalt byta sin miljö, vilket väl händer till nästa bok??? Jobba sig till det är väl inte så vackert, men om det dimper ner från skyn går det bättre.....Mer säger jag inte....

McEwan, Ian: Försoning ***** Äntligen en fempoängare igen! Och att det var McEwan är väl inte direkt någon överraskning. Med den här boken (mästerverket har den också kallats) anknyter McEwan till två olika kategorier, en är skapandets lust och vånda och den andra är andra världskriget. Många är de böcker man läst om just andra välrdskriget men den här skildringen var en av de bättre måste jag säga. Och skapandet, ja det börjar och slutar berättelsen. Det är en historia som man inte ska låta sig lura av med den något...triviala början. Utan läs på bara, den blir bättre och bättre.....Jag tänkte länge, hur ska McEwan få ihop slutet, men för sanning, det klarade han galant.

Melin, Lars: Manipulera med språket *** Tja, den här boken gav väl en hel del tips men för att utnyttja den till fullo ska man nog läsa den fler gånger, lite svårt att minnas alla råd.....

Moggach, Debora: Tulpanfeber** Andra gången gillt för den här boken men inte blev den bättre för det. Jag la den ifrån mig för länge sen närjag läst en bit men eftersom så många berömt den tänkte jag ge den en till chans. Men på slutet blev det att hoppa för historien blev alltför fantastisk och lite tjatig tyckte jag.....

Morazzoni Marta: Flicka i turban ** Nej men den här boken var inte alls bra! Antagligen inträffade en av två saker: 1. den var helt enkelt tråkig eller 2: så är jag bortskämd med att böcker innehåller action nu för tiden, att det händer nånting som leder nånvart. Det gjorde det inte i den här boken. Varje novell kändes som ett utdrag ur en roman och hur kul är det? När romanen dessutom verkar vara helt ointressant.....Den som känner till personerna kan kanske ha nån behållning men det gjorde inte jag.

Noll, Ingrid: Tuppen är död *** Jag har länge tänkt läsa den här boken, som nämnts i olika sammanhang. Och nu har jag gjort det och den var bra. Den var kul, jag drog säkert på munnen minst tjugo gånger, den var spännande och den var otäck, just därför att man fick veta hur själviskt en mördare tänker. Sammanfattningen av boken är att den faktiskt var lite småmysig, trots att folk dog hit och dit.....Om det är bra kan man ju diskutera men jag sträckläste den i alla fall.......

Nothomb, Amélie: Underkastelsens sötma: **** En annorlunda bok! Snabbläst och med en viss humor. Ok, den kanske går hårt åt det japanska samhället vars företagskultur hänsynslöst skildras, men den kunde nog ha skrivits om vilket land som helst för alla länders kultur är ju olika och överallt finns det egendomligheter. Den var helt klart läsvärd och jag är glad att jag hittade den i nyaböckerhyllan på mitt bibliotek.....

Persson Leif GW: Mellan sommarens längtan och vinterns köld ****Det faktum att jag läste ut den här tegelstenen utan att förtröttas under julens sista skälvande dagar ger den fjärde stjärnan. För annars var den lite väl förvirrande för mig. Många personer, som man förväntas känna igen från verkliga livet (?), och några som säkert endast författaren känner igen. Skriven på ett tilltalande sätt dock, ironin dryper och allas dolska tankar blir uppenbara, för läsaren enbart, men ändå. Men alla dessa män som förlöser sig själv och kvinnor som låter sig charmas för att sen i princip våldtas (och gilla det!), det måste vara enbart för att hålla de kvinnliga läsarna borta......Eller så gör det sig bra på film, för filmad kommer boken förstås att bli i en eller annan form.

Robinson, Peter : En ovanligt torr sommar *** Ännu en deckare på kort tid.(Se nedan, Reginald Hill) Och de påminde konstigt nog om varandra. Inte bara det att det var gamla mord som klarades upp utan även på andra sätt. Deckarförfattare idag måste vara ovanligt väl pålästa eller så har de studerat drama på högskolenivå. I båda böckerna förekom nämligen ordet katharsis, ett uttryck som jag aldrig stött på innan jag läste Drama A, och som jag efter viss möda under kursens gång lyckades förstå vad det innebar. (katharsis är enligt Bonniers svenska ordbok, 1990, "enl Aristoteles poetik den själens rening som tragedin åstadkommer." ) Men dessa författare svänger sig med uttrycket som om det var var mans (och kvinnas förstås) egendom. Märkligt!
Robinsons bok var betydligt torrare skriven än Hills (som ju försökte vara rolig hela tiden och ibland lyckades) men Robinsons historia var lite trovärdigare....kanske. I vart fall var de för lika varann för att jag riktigt skulle gilla det. Läs dom gärna men med några månader emellan.

Rynell, Elisabeth : Till Mervas **** En bra bok det här.....Den senare delen med sina suggestiva omgivningar kryper under skinnet, beskrivningen av en natur som tar tillbaka det den blivit bestulen är mycket bra berättat. Kanske att boken skulle ha koncentrerat sig på det, någonstans ville jag läsa mer om just det myggiga landskapet. Det andra har man hört så ofta förut......

Saramago José: Blindheten **** En fascinerande bok, både till innehåll och stil. En starkt symbolisk roman står det på baksidetexten, men den var så full av ord, ord, ord att jag inte riktigt hittade all symbolism bland dem alla. Det kan ju såklart vara väldigt enkelt, en religiös symbolism, men hur som helst grep boken verkligen tag. När alla är blinda, vad händer då? Samma som vid alla katastrofer eller?
En bok för dig som verkligen gillar ord och tänkvärda meningar i det oändliga. Andra kanske ska låta bli att börja på något som de knappast orkar avsluta. *ärlig*

Seierstad Åse: Bokhandlaren i Kabul **** Javisst, den här boken är lika bra som det sägs! Välskriven, fängslande, upprörande. Den är verkligen fylld av konkreta iakttagelser som SvD skriver på framsidan. Det patriarkala mönstret gör en verkligen arg. Men finns det inte vissa likheter, om än i mycket mindre grad, även hos oss? Om man tänker efter.....Och det gör man när man läser den här boken......

Strandberg Kerstin: Tio syskon i en ömtålig berättelse *** Den här boken var länge en fyra men efter 2/3 började jag hoppa och det är ju ett tecken på att den dalar. Den är intressant eftersom den behandlar syskontemat, något som är ovanligt. Den var nominerad till augustpriset 2000 och det kan jag kanske förstå, den är välskriven, med en egen stil och som sagt mycket gripande i början. Men efter ett tag insåg jag alltså att det inte skulle var så mycket mer att hämta och det blev det inte heller. Mer skildring av syskonrelationerna kunde den ha innehållit, och personerna var bitvis lite svåra att hålla isär. Men som sagt, ändå läsvärd.

Tartt, Donna: Den hemliga historien **** En annorlunda och fascinerande bok som bara inte gick att lägga ifrån sig. Jag trodde hela tiden att upplösningen skulle bli sensationell på nåt sätt men där fick jag tji. Sånt brukar ju alltid dra ner entusiasmen, men i den här boken spelade det liksom ingen roll. Det var inte mördandet som var det centrala utan helt enkelt de sex personerna (ja sju egentligen med läraren) och deras liv före det egentliga livet. Jag tror att om man varit i universitetsvärlden så ger den här boken en slags igenkänning som gör att den blir intressant bara för det. Själv var jag ju förra året på Umeå universitetsbibliotek en kväll i veckan och såg "alla de här personerna" strosa förbi. Killgänget med en söt tjej som de alla trängdes kring, Frances med konstig frisyr men ytterst artig när han frågande stod vid disken, killen som alltid bar kostym osv. Och lärarna, den ene mer kufisk än den andre.

Wahlberg, Karin: Ett fruset öga *** Tredje boken av Wahlberg, skriven i samma stil som de två förra, dvs pratig pratig men ändå lättläst och bitvis intressant ur ett nutidsperspektiv. Den här boken har dock en stor nackdel, en inplantering som är så uppenbar att polisen framstår som både blind och korkad eftersom de inte fattar det läsaren fattar direkt. Synd, men det visar kanske på att Wahlberg egentligen inte ska skriva deckare, när kommer den skönlitterära debuten???

Wahlberg, Karin: Hon som tittade in*** Ännu en deckare av Karin Wahlberg. Den var precis som Sista jouren, spännande och medryckande, en bok man vill sträckläsa, även om inga direkta överraskningar väntade. Kanske att det som skildrades utöver deckarintrigen egentligen är det intressanta i den här boken. Det som jag inte tyckte var riktigt trovärdigt är dock mobbarnas reaktioner. Har man erfarenhet av mobbning vet man att den som mobbar är sällsynt utan samvete, och det ändras knappast för att den som blivit mobbad dör. Det hade varit mer naturligt att skylla ifrån sig och bli arg för att man blev tvungen att köra på personen i fråga.....Låter hårt men så tror jag att det är IRL. Annars är allt annat trovärdigt i boken och för en stunds avkoppling är den helt ok....

Wahlden Christina: Heder *** (u) En ungdomsbok som handlar om hedersmord. Ungdomsböcker brukar ju ofta tydligt ta ställning för det ena eller det andra. Men den här boken slätar över det hot som en invandrarflicka råkar ut för på ett egendomligt sätt. Hennes bror får komma till tals i korta inlägg, och det på ett sätt som säkert är tänkt att ge en tankeställare men budskapet kan uppfattas som lite otydligt. Och att fortsätta sitt liv som om ingenting hänt efter ett mordförsök, det är för bra för att vara sant (tror jag i alla fall....).

Vallgren Carl-Johan: Den vidunderliga kärlekens historia*** För några år sen beslöt jag mig för att läsa Augustprisvinnare varje år. Nu har jag läst årets, och om jag inte hade bestämt mig för att läsa vinnarna hade jag knappast läst ut boken. Den var vidunderligt konstig, och kärlekshistorien avklarades på några sidor här och där. Resten bestod av en slags bevisning på att författaren gjort en ordentlig research. Ett plus var dock att även bordellerna beskrevs på ett ärligt sätt, dvs så vidrigt som det är utan förskönande omskrivningar som så ofta är fallet när män ska skriva om företeelsen. Annars fick jag Parfymen (Suskind) och Aprilhäxan (Axelsson) vibbar, dvs det fanns episoder som jag helt klart läst i dom böckerna tidigare.
Den fick ändå tre stjärnor, mycket därför att den trots all sin ordrikedom faktiskt var lätt att läsa, och bitvis medryckande. Men trots att den kommer i pocket snart så vet jag inte om jag ska uppmana nån att köpa den. Vill du hänga med i Augustpriset, ja. Annars, stå över!

Vonnegut, Kurt : Slakthus 5 *** En bok som jag köpte (i pocket) och läste enbart för att den är omtalad. I början var jag väldigt irriterad på det hela tiden återkommande "så kan det gå". Jag började snabbkolla varje ny sida för att se om det stod (vilket det alltid gjorde), men efter ett tag så hann historien ikapp mig och jag måste säga att det var en av de bättre antikrigsskildringar jag läst. Att Vonnegut som SF författare måste ha med underliga handfigurer från yttre rymden var dock svårare att förlika sig med.....Trots det en bok väl värd att läsa bara för att veta vad den handlar om. (Andra kända böcker som också är värda att läsa, om inte annat för att veta vad de handlar om, är Mörkrets hjärta och Processen. Bara ett tips!)

Woolf Virginia: Mrs Dalloway*** Det finns böcker som man läser för att få veta hur det går och böcker som man läser för att hålla sig a jour med litteraturen. Så finns det böcker som man läser för det vackra språkets skull eller för intressanta meningar. Och så finns det böcker som man läser för att man själv längtar efter att få skriva när man läser dom; det här är en sån bok. Hela tiden vill jag byta ur ord mot mina egna och forma min egen historia av Woolfs kringelkrokiga öden. Varje mening är väl genomtänkt i den här boken.

Vreeland, Susan : Artemisias passion *** För den som gillade Tulpanfeber och Flicka med pärlörhänge är det här en mycket läsvärd bok. Den handlar om konstens villkor, men även om kvinnors villkor, dvs det är en kvinnlig konstnär som är huvudperson. Boken har verklighetsbakgrund och utspelar sig i början av 1600-talet. Det är också en bok om våldtäkt och hur det uppfattades vid den tiden. Intressant, för hur mycket har egentligen hänt på dessa 400 år? Huvudpersonen är en stark kvinna som blir en berömd konstnär.

Wägner Elin: Norrtullsligan*** En liten bok, skriven med både humor och allvar. Elin Wägner skriver om en tid som inte alls är så långt borta, och ibland undrar jag hur stora framstegen egentligen är inom jämställdheten?

Zweigberk Helena von: Det Gud inte såg **** En bra bok, ämnet är intressant: en fängelsepräst besöker en morddömd kvinna och upp rullas ett ovanligt scenario i litteraturen, syskonrelationer. Värd att läsa bara för det. Att den sedan är välskriven är bara ett plus. Men förordet borde även stå på slutet, så här bör/får/kan inte en präst bära sig åt!

2003 års höjdare.....

OBS ingen inbördes ordning......

Helena von Zweigberk: Det Gud inte såg ****

Slavenka Drakulic: Rädslan i kroppen ****

Leif GW Persson: Mellan sommarens längtan och vinterns köld ****

Martin Klepke: I väntan på en lever ****

José Saramago: Blindheten ****

Kerstin Ekman: Sista Rompan****

Åsne Seierstad: Bokhandlaren i Kabul ****

Erlend Loe: Naiv. Super ****

 Paul Auster: I de sista tingens land ****

 McEwan, Ian: Försoning *****

Holmberg, Bo R: Liemannen ****

Tartt, Donna: Den hemliga historien ****

Atwood, Margret : Kattöga ****

Baricco, Alessandro: Silke****

Rynell, Elisabeth : Till Mervas ****

Nothomb, Amélie: Underkastelsens sötma: ****

Marklund, Liza: Den röda vargen ****

Ekman, Kerstin: Skraplotter *****

Holmberg, Bo R: Snögrav ****

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ambai: Flod ****  noveller     10 noveller om Indien som redan har 25-30 år på nacken. Så det handlar om kvinnor som lever ett indiskt liv. Deras ålder spänner över en livstid. Ofta handlar det om mat, att planera, handla och tillaga den. Vilket ...

  2024 Novellresan Ugglan & boken Novellresan      Ugglan skriver: Under 2024 kommer jag att bege mig ut på en novellresa, och du får gärna följa med! Varje månad har sitt eget resmål, och jag tipsar om noveller du kan ...

Månadsläsning juni 2024 Castillo, Linda: Hennes sista andetag (d)Helle, Helle: Hus och hem ***Lidbeck, Agnes: Utrymmet emellan ***Keegan, Claire: I senaste laget **** novellStamm, Peter: Världens milda likgiltighet ***Herngren, Moa: Syskonfejden ***...

Jansson, Tove: Ön ***   Längtan efter sin egen ö, som många tydligen har.   Bra beskrivning. ...

Jansson, Tove: Katten ****   En riktig katt jagar och har en personlighet som visar sig i ett envist oberoende... Men så finns det katter som är fogliga och opersonliga...   Välskriven novell. ...