Searle, Nicholas: En man att lita på

Den gode lögnaren av Searle gav jag upp efter ett antal sidor. 

En förrädare i familjen, här,  läste jag med stigande spänning och stort intresse. Den handlade om nordirland

konflikten och den var så bra att jag bestämde mig för att läsa nästa bok av Searle. Och det är alltså den här, En man att lita på.

Ämnet var intressant,  terrorism, och jag fick lite mer insyn om polisens arbete än förut. Men annars var den inte alls speciell.  Det var rörigt med personer som jag inte alls fäste vid mig. Vilket ju var synd och gjorde personerna ytlig. 

Jag kommer kanske att läsa fler böcker av Searle i alla fall, i jakten på en ny förrädare i familjen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Lundberg, Andreas: Storm i den pelare som bär ***   En väldigt intressant bok som trots det lämnade mig aningen oberörd. Jag undrade hela tiden varför jag bara kände förståelse men ingen direkt sympati. För det här är ju verkligen en stark berä...

Hadley, Tessa: Sent på dagen *****   Faktiskt ger jag Hadleys senaste roman full pott. Syskonen (här) gillade jag också men den här var ännu vassare.    Om Syskonen skrev jag " Det lustiga är att ingen eller alla är huvudperson. Hela famil...

Engman, Pascal: Råttkungen   Så många hyllar denna bok, men eftersom jag inte är någon direkt stor deckarläsare vill jag ha annorlunda, helst nyskapande deckare. Vilket jag inte tyckte att denna var.      Engman skriver med korta kapitel oc...

Den enda bok (mycket bra dessutom) jag läst av Olga Tokarczuk är Spel på många små trummor Här Jakobsböckerna väntar i hyllan. Flera andra böcker finns det också på mitt bibliotek, när kön minskar finns de ju tillgängliga och jag ska läsa.   ...

Rishöi, Ingvild H: Vinternoveller ****   Tre riktigt bra noveller, som handlar om socialt utanförskap, ett ämne som inte är vanligt nu för tiden. Men Rishöi behärskar det fullt ut. Alla tre novellerna är mänskliga, tillvaron är inte bottenlös f...