Smirnoff, Karin: Sockerormen ****

Återigen en riktigt bra bok av Smirnoff. Här vill hon berätta att ingen är alltigenom ond, vilket jag ändå tycker känns lite väl magstarkt när det gäller pedofili. Hellre skulle jag vilja tolka det som att hon beskriver hur en pedofil, eller falsk människa överhuvudtaget, kan gå till väga. Båda sätten att se på pedofilen är ändå ett sätt att ge barnen, som det ju ytterst handlar om, förståelse för hur de kunde gå på alltihop, och även en slags upprättelse och ansvarsfrihet från det som hände. Att det verkligen inte är barnens fel. 

Det blir intressant att se vad Smirnoff gör av den biten när det nu kommer en fortsättning.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Grittiths, Elly: Blödande hjärtan   Tredje boken i Griffiths nya serie om Harbinder Kaur var riktigt förvirrande. Många personer var i gång med relationer som börjat under gymnasiet. Nu är det återträff och nån dör, men trots att jag ansträngde m...

Hauptmann, Gerhart: Banvaktare Thiel ****   Det är inte alltid jag vet när och varför jag har böcker på lånehyllan, tar hem dem och ibland läser dem, ibland ger upp direkt och ibland hittar guldkorn.. Här kom det hem en novell av någon jag inte...

Persson Giolito, Malin: Motiv   Jag lånar beskrivningen av boken hos Adlibris:     Tio berättelser om brott av författaren till "Störst av allt".    Vad händer om åttaåriga Lillan berättar sanningen om kvällen när hennes föräldrar hade ...

Au, Jessica: Kallt nog för snö ****   För ett antal år sen skapade jag en kategori, vilsamma böcker. Dvs där böcker som ger lugn och ro ska anges. Det är inte många som platsat, men här kommer den andra.   För Aus bok är mild, lugn, vilsam oc...

Mukasonga, Scholastique: Kackerlackorna ****   Madonnan vid Nilen och  Barfotakvinnan av Mukasonga har jag läst tidigare.  De var iofs intressanta, men lite svåra att komma in på livet. Den här boken var verkligen riktigt bra. Trots att det var s...