Lagerlöf, Selma: En julgäst ****

Här dyker en av kavaljererna upp, den försupne Ruster. Och det på självaste julafton. Hos en gammal vän och dennes familj. Det går inte an, han blir ivägskickad. Men ingenstans finns det någon som är tillräcklig god vän att få stanna hos.

Till slut är han tillbaka igen. Och nu får han komma in i värmen.

Lagerlöf skildrar julen som den ska vara, med omsorg om våra minsta. Både kärlek, förståelse och medmänsklighet visar sig, och plötsligt känner jag en slags julstämning komma över mig. 

Danticat, Edwige: De dödas bok ****  novell

En riktigt stark novell om en kvinnlig skulptör och hennes far. De åker för att sälja en skulptur, föreställande fadern, till en känd kvinna. Men plötsligt vänds allt på ända. 

Jag är fascinerad över språket, hänvisningarna till Haitis syn på döden, livslögnen som avslöjas. Och en kärlek som verkar bestå, trots allt.

Eftersom jag blev intresserad av att läsa mer av författaren, antecknar jag härnedan för att komma ihåg. 

Danticats genombrottsroman är Att skörda ben,

men hon har även gett ut Magiska länkar och även Claire, som havets ljus. 

Ett av Karavans temanummer 2016 handlade om Danticat,

med hennes novell Bröllopsklänningssömmerskan och en essä

Munroe, Alice: Björnen sover ****

En novell som läses med både njutning, över stilen och språket, och med viss skräck, över innehållet och beskrivningen hur åldrandet kan te sig för många som drabbas av demens. Eller kanske särskilt för de som lever med de som drabbas.

Om du har möjlighet tycker jag att du ska läsa den här novellen. Det är nånting viktigt över den, en känsla av ofrånkomlighet och oåterkallighet. 

Nånstans är det gamla föreställningar, att mäns otrohet är naturlig och tillåten. Medan kvinnans inte är det. Men är det en ickefråga? För när denna sjukdom väl har drabbat finns ingen person kvar, och vad finns det då att göra? Kanske finna sig i sanningen och ta vara på de små stunderna. 

Pellerin, Gilles: Skuggad ****

Det är flera anledningar till att den här novellen är bra. Den är kort och kärnfull med ett oväntat slut. Precis som jag alltid trott att noveller ska vara. Nuförtiden är det sällsynt att hitta en sådan, och det gjorde mig intresserad både av novellen och författaren.

Novellen är hämtad ut antologin Kanada berättar: Minne av vatten. Bokförlaget Tranans berättarserie

Tjechov, Anton: På sommarnöje ***

En fåfäng man som får ett brev om ett hemligt möte, kan inte motstå frestelsen...

En lite annorlunda vinkling på temat gift man - ung kvinna.

Andersson, Dan: Evighetsmaskinen *** novell

Hur julen kunde vara för den som är pank på julafton. Mannen är egentligen inte pank, pengar kommer, efter jul. Krediten är dock slut annars kunde det kanske iallafall blivit lite tobak. En eländig jul väntar. 

Men så bankar grannen i sitt tak, mannens golv...

Andersson skriver både krasst och med värme. På dessa få sidor upplever man nånting av julens magi.

Fitzgerald, Scott F: Det sällsamma fallet Benjamin Button ***

Egentligen är det här en förutsägbar och därmed ganska ointressant novell. Men när den kom ut var säkert historien uppseendeväckande. Jag funderade nästan på att ge upp.

Nu återstår en, trots allt önskan, att läsa vidare pga Fitzgeralds sätt att skriva historien. 

Jag tror dock att novellsamlingen Berättelser från jazzåldern, där Benjamin Button ingår, inte kommer att bli läst av mig

Beauvoir, Simone de: Marcelle ****

Tidigare har jag endast läst de Beauvoirs essäer. Det här blir min första novell, som ingår i novellresan Ugglan & boken.

De Beauvoir förlägger en ständigt aktuell historia till 20-talets Paris. Kvinnan som inte förstår att hon inte blir lycklig av att offra sig själv för någon annan, även om denna andre är ett geni, i hennes ögon.

[Det var inte situationen sig som bekymrade henne så mycket som orättvisan. Hon hade alltid räknat med ett visst mått av lidande eftersom det inte är ostraffat man väljer heroism och skönhet framför lättsamheter, men hon hade aldrig tvivlat på att hon genom att avstå från lättköpt lycka gjorde sig förtjänt av den glädje som tillkommer stora själar. Nu vacklade hennes tillit. Kanske var världen i viss mening rutten. Kanske hade hon sparat sig för ett förlovat land som inte fanns] sid 52

de Beauvoir förmedlar en text som är annorlunda men helt klart fylld av feminism, den ensamma kvinnliga konstnärens upplevelse.

Geniet visar sig vara en simpel solochvårare och använder alla klassiska knep, Jag kan inte ändra mig, jag är inte gjord för familjeliv, en kung i Thule slängde sin gudlbägare, men ångrade sig, (kanske blir det så även för mig)? 

En intressant novell som alla med intresse för feminismen och dess tidiga upphovs likhet med dagens, ska läsa detta. Om inte annat för att få läsa slutraderna...

Att den här novellen inte är mer känd är en gåta.