Direktlänk till inlägg 11 oktober 2010

Boardy, Elin: Allt som återstår

Av violen - 11 oktober 2010 18:30

Boardy, Elin: Allt som återstår****

 

En mycket annorlunda roman. Ett mycket starkt kvinnoporträtt. En helgjuten och ovanligt skriven historia om en tid som var precis såhär.

Jag är själv uppvuxen i ett småbrukarhem och jag kan gång på gång känna igen mig i tankar, ord och gärningar om man säger så. Även om det är ett halvt sekel tidigare som Boardy skildrar.

Bara det faktum att en småbrukarhustrus liv bestod av just detta, korna, barnen, tvätten, maten och mannen som kom in med leriga stövlar har Boardy verkligen kunnat skildra. Och här finns också tankarna fästade på pappret, tankar som aldrig sas av dessa kvinnor för ingen lyssnade. Och Boardy fyller tankarna med realism, så här formades en kvinnas tankevärld i början på 1900-talet. Inga filmer har visats som gett några ljud från kriget, de stred med hästar, alltså är det hennes erfarenhet av hästar som tar plats i mardrömmarna.


I hennes drömmar tar kriget gestalt av hästar. Väldiga mörka kampar med långt hovskägg och uppspärrade, glödande näsborrar. Blänkande ögonvitor, munnarnas fradga, de galopperar mot henne i dimma och hon står fastfrusen och ser dem komma. Natt efter natt och hovarnas slag mot den frusna marken är kanonskott och gevärssalvor. sid 254 storstilsupplagan


Till slut når Emma en gräns som är helt okänd vid den tiden. Nu skulle den ha kallats utbrändhet, depression, psykisk sjukdom eller kanske demens.

Vi kan tycka att den här historien är helt osannolik och tänka att tur att det inte är så idag. Och kanske att den fysiska påfrestningen har lättat. Men jag tror ändå att det finns många Emmor därute


Inuti henne är det en eld, jag brinner tänker hon, det är en eld som ingen snö och ingen rimfrost kan släcka, men herregud, så kan man inte uttrycka sig

Och det finns en trötthet, hon är då så alldeles. En röst som maler och maler i henne, långt bak i skallen. sid 408 storstilsupplagan


Hm, låter det inte som en utbrändhetsbeskrivning jag läste nyss?


Boken är så annorlunda skriven att jag undrar hur människan burit sig åt. Emmas liv är så på pricken fångat och Emmas tankar återvänder till ungdomen, är blixsnabbt tillbaka igen. Vet inget annat liv än det modern levde. Och inga annat om män än att det är de som bestämmer. Eller egentligen inte enbart så, här finns något som skulle kunna kallas åtrå, väldigt fint skildrat.


Jag känner mig sorgsen när jag läser den här boken. Sorgsen för att den påminner mig om tidigare generationer. Men samtidigt glad att någon skildrat en kvinna så ärligt och uppriktigt. Emma är inte vackrast, smartast, tuffast, mesigast, mest drabbad, (alla var drabbade på ett eller annat sätt vid den här tiden) utnyttjad, kväst. Hon är Emma och hon har fått sin plats i den här boken, inte bara på gravstenen.


Fortsätt skriva så Boardy!


Läst Bokcirkelonline

Läst 2010

 
 
Ingrid

Ingrid

11 oktober 2010 19:14

Violen: Jag är stum av beundran inför dina välformulerade tankar om boken.
Jag tycker också att Elin Boardys kvinnoporträtt är oerhört starkt och skickligt målat- jag hoppas, precis som du, att Boardy fortsätter med sitt skrivande. Jag brukar vara mycket misstänksam mot nyare svensk litteratur men Elin Boardy - hon kan verkligen skriva hon!!!

http://ingridsboktankar.blogspot.com

 
Ingen bild

mig själv

12 oktober 2010 10:17

Jag blir glad! Både för snälla ord och för att du gillar Boardy, snart kommer det visst en ny av henne.......

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av violen - Tisdag 11 dec 08:00

Johannas topplista     vecka 50 Debutanter jag vill läsa mer av   Jag brukar vilja läsa en del debutanter, men nu fick jag bara ihop fyra stycken vars namn jag lagt på minnet för att läsa mer av. De debutanter jag läser brukar som regel ...

Av violen - Söndag 9 dec 08:15

  Stridsberg, Sara: Kärlekens antarktis ***   Efter några sidor, inte ens hälften, har jag läst klar boken visar det sig. För allt upprepar sig; gång på gång dör Inni sin fasansfulla död och huvudet sjunker frätande till botten. Det är mycket kr...

Av violen - Lördag 8 dec 15:45


    Naumann, Cilla: Den oändliga familjen *** Bära barnet hem tyckte jag verkligen om. Men den här boken var så annorlunda. Jag tror att berättelsen i sig äger ett djup som inte kommer fram i och med att den är splittrad på tre. Annas del, i gra...

Av violen - Fredag 7 dec 14:45


  Modiano, Patrick: Slumrande minnen ****   Att Modiano skriver samma bok om och om igen är sant. Sant är också att det verkligen inte gör nånting.   För det är alltid denna främmande kvinna som försvinner, upplöses ur minnet för att sedan p...

Av violen - Torsdag 6 dec 14:45

  Modiano, Patrick: Bröllopsresa ****   Tänk att det alltid är en ren njutning att läsa Modiano. Språket är så omedvetet vackert att man nästan inte lägger märke till det om man inte koncentrerar sig och lämnar historien ett ögonblick.  Här ty...

Senaste inläggen

Presentation


Violens boksida -
reflektioner....

JUL

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Poddar

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Arkiv

RSS

Tidigare år

statistik

Författare

Kvinnolänkar/föreningar/osv

Medicinskt

Min gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se