Ólafsdóttir, Audur Ava: Den sista kvinnan ***

Kanske var det författarens namn, eller nationalitet eller omslaget som fick mig att tro att det här var en mycket mer seriös roman än det visade sig vara. Förstå mig rätt här, jag är nämligen ingen vän av feelgoodgenren. Och trodde inte heller att Ólafsdóttir var det. 

Sådana här meningar talar väl för det:

När mina klienter klagar över att livet inte är så som de hade förväntat sig säger jag till dem: Livet består av lidande och besvikelser, förlika dig med det. Det är normalt att få sina törnar och trassla till det för sig. [...] Folk vägrar inse att världen är full med krossat glas och att djupt lidande skärper våra sinnen och ger livet värde. sid 61

Jag såg fram emot att möta dessa sargade, lidande människor och få veta hur i hela friden deras sinnen blivit så skärpta. Men, det hände inte alls. Istället delger den i nedervåningen hyrande spökförfattaren bitar ur sitt mobbade liv pga ett funktionshinder. Det var inte kul att läsa om förstås. Så det serverades sporadiskt och i förbifarten.

I övrigt händer saker för huvudpersonen, dåliga iofs, men sen blir det bättre. Som det ska vara i feelgood, eler?

Slutet är lite väl öppet, blir det en del två med den, som vanligt, ursnygga och hjälparbetande kvinnan Maria som alla män vill ha? Utom hennes egen av uppenbara skäl. 

Det som är svårt med feelgoodliknande böcker är att de, likt deckare, inte riktigt går att analysera och ha åsikter om handlingen, då spoilar man. Det känns som att jag skrivit för mycket redan.

Som omväxling läser jag gärna Ólafsdóttir. Om jag ville skriva fanns det tom en del tips som jag inte avslöjar här såklart.

Läst 2017

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Grittiths, Elly: Blödande hjärtan   Tredje boken i Griffiths nya serie om Harbinder Kaur var riktigt förvirrande. Många personer var i gång med relationer som börjat under gymnasiet. Nu är det återträff och nån dör, men trots att jag ansträngde m...

Hauptmann, Gerhart: Banvaktare Thiel ****   Det är inte alltid jag vet när och varför jag har böcker på lånehyllan, tar hem dem och ibland läser dem, ibland ger upp direkt och ibland hittar guldkorn.. Här kom det hem en novell av någon jag inte...

Persson Giolito, Malin: Motiv   Jag lånar beskrivningen av boken hos Adlibris:     Tio berättelser om brott av författaren till "Störst av allt".    Vad händer om åttaåriga Lillan berättar sanningen om kvällen när hennes föräldrar hade ...

Au, Jessica: Kallt nog för snö ****   För ett antal år sen skapade jag en kategori, vilsamma böcker. Dvs där böcker som ger lugn och ro ska anges. Det är inte många som platsat, men här kommer den andra.   För Aus bok är mild, lugn, vilsam oc...

Mukasonga, Scholastique: Kackerlackorna ****   Madonnan vid Nilen och  Barfotakvinnan av Mukasonga har jag läst tidigare.  De var iofs intressanta, men lite svåra att komma in på livet. Den här boken var verkligen riktigt bra. Trots att det var s...