Inlägg publicerade under kategorin Läsutmaning Nordisk litteratur

Av violen - 25 december 2011 20:45

Stefánsson, Jón Kalman: Änglarnas sorg ****


Himmel och helvete var den första delen i Stefánssons trilogi. Den var helt otroligt bra, en berättelse om litteratur och iskallt hav. Änglarnas sorg är den andra fristående delen. Och den är annorlunda än Himmel och helvete, samtidigt som den är likadan. Den är lika magisk på det sätt den är skriven, och handlar om vredgade isländska element. Och om drömmarna som hela tiden lever på Island, och i Stefánssons penna. Redan i början av boken får vi veta vad den egentligen innehåller:


Natten är mörk och tystlåten om vintern. Vi hör fiskar som suckar nere vid havsbottnen, och de som ger sig upp i bergen eller upp på höglandet kan lyssna på stjärnornas sång. sid 20

Människan dör om du du tar brödet ifrån henne, men utan drömmar förtvinar hon. sid 20f

Den som är länge vaken duger inte till dagsverken, men den som inte följer sina drömmar slarvar bort hjärtat. sid 20


Nattens, och dagens köld är hård i denna bok, där mannen med posten och pojken ger sig ut på sin vandring från kust till berg.

Han kastar en blick åt sidan där havet flåsar i snöfallet och de drunknade traskar på havsbottnen jämns med de två männen och suger saltet från läpparna. sid 139


Och sen på slutet...en cliffhanger som gör att man förvånat bläddrar till, finns det inget mer?


Kylan, mörkret, snön, vinden, armodet, eländet. Och mitt i allt upplever pojken mötet med ännu en man, fast sorgen efter Bárdur knappt lagt sig. I Himmel och helvete mötte han Litteraturen och havet, här möter han Manligheten och berget, modet, erfarenheten.

Och i de trånga, insnöade, kalla hus dit de eftersom hittar, finns det påfallande ofta litteratur:


Hon tar inte de bruna ögonen från pojkens ansikte: välj det, säger hon lite hest, som är ... annorlunda, som ...där orden inte sitter stilla på sidorna utan lyfter och ger oss vingar, till och med om man inte har någon luft att flyga i. sid 153


Men det väsentliga är ändå naturen som de hela tiden kämpar emot.


Givetvis närmar sig natten och givetvis närmar sig döden, den osynliga varelse som ständigt är i farten, stjäl ädelstenar, samlar in skräp, inte rynkar på näsan åt någon, och som skickar tröttheten, kylan, hopplösheten och uppgivenheten i förväg, fyra elaka hundar som känner lukten av allt levande inne i blindvädret. sid 183


I den här boken finns liksom nånting för alla, tankar om litteratur, den isländska naturens obönhörlighet som låter folk försvinna i dess ödslighet, beskrivningen av strapatsen, mäns svett och styrka och envishet, tysthet, pojkens rädsla och tankar som sakta gör att han mognar, en rädsla och en respekt för döden, de dödas vägvisande och hesa skratt.

Det här är männens värld och kvinnorna är inte män. Men nånstans finns respekt, lika stark som om kvinnan i kistan varit levande och jämställd.


En komplex bok där orden inte sitter stilla på sidorna utan lyfter (se ovan). Det här är Islands folks kulturarv, nedskrivet i destillerad form, och snön har tagit sig in mellan handsken och jackan och ger en rysningar av visshet.



Läst 2011





Av violen - 17 december 2011 19:15

Nordisk läsutmaning har läst sin första bok i sitt första land - Finland, se sammanfattning här


Jag läste Löpgravsvägen och den fick ***. Inget mästerverk, trots att den fått Nordiska rådets pris, men ändå läsvärd,


Nu i December läser jag Änglarnas sorg med Island i fokus.

Av violen - 6 december 2011 15:00

 Hotakainen, Kari: Löpgravsvägen ***


Nordiska rådets litteraturpris fick den här romanen 2004.

Motiveringen lydde:

Kari Hotakainen tilldelas Nordiska rådets litteraturpris

för sin samhällskritiska, strukturellt medvetna roman.

Den skildrar upplösningen av det nordiska välfärdssamhället,

parodierar och ironiserar sin samtid

och inte minst den traditionella mansrollen.



Och visst, något måste det ju vara som gjorde att han fick priset. Jag tyckte inte romanen var direkt nån höjdare. Den var helt klart kul på sina ställen och intressant på sitt sätt. Finland är, precis som Norge, märkt av kriget och det finns med i den här boken också.

Det här är hemskt men tiden efter kriget var ännu svårare. Fast då fanns det hopp, nya möjligheter. Det har inte jag, du ger mig inte det. Jag är nu på väg till någonting som du aldrig fick mig med på. Då kommer vi närmare varandra. Allt det här har en mening. Din Matti väntar på inflyttningsdagen. sid 106 pocketupplagen


Ok, så kriget finns med, och samtidens orättvisor, och mäklarnas svettiga jobb. men är inte det här ytterst en bok om makt? Om mäns makt över kvinnor. Gå om han slår. Och det gör du. Och det är klart att han blir jätteolycklig när han plötsligt blir ensam. Och inte är det hans fel heller... 

Fast då fanns det hopp, nya möjligheter. Det har inte jag, du ger mig inte det. (min understrykning)


Men sen gör han oerhörda uppoffringar (?) för att få dig tillbaka, och du går på det! Och sen...visar det sig att du ändå gjorde rätt. I krig och kärlek är allt tillåtet? Svaret är inte ja.

Där ligger styrkan i den här boken. Var det det Hotakainen ville skriva tro?



Läst 2011



Senaste inläggen

Presentation


Violens boksida -
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Poddar

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Arkiv

RSS

Tidigare år

statistik

Författare

Kvinnolänkar/föreningar/osv

JUL

Medicinskt

Min gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se