Bodström, Thomas: När folkmordet kom till Sverige ***  Oer

Det här var ju väldigt intressant för mig, eftersom jag hör till den minoritet som ofta tänkt och förfasat mig över folkmordet i Rwanda. Särskilt de senaste åren. Det innebär att jag har i alla fall en liten hum om vad det handlar om.

Däremot vet jag inte riktigt varför Bodström skrivit den här boken. Antingen för att han verkligen förstått hur läget är i Rwanda just nu, eller för att han förlorade ett mål, och vill rättfärdiga sig varför och övertyga om att personen kommer att få upprättelse till slut.

Det spelar kanske ingen roll, men boken är nog aningen svårläst om man inte har några förkunskaper.

Bodström avslöjar en hel del om Sveriges agerande och åsikter vid den senare dömdes rättegång. Och det har ju också basunerats ut under de 25 år som gått sen folkmordet. Allt har blivit så bra, förlåtelserna står som spön i backen och både mördare och överlevande offer bor sida vid sida i allsköns samförstånd. (?)

Efter att ha läst flera böcker i ämnet har jag haft svårt att tro det. Nu förstår jag att det svek som började när FN inte fick ett slut på mördandet, har fortsatt. Med deras goda minne har Rwanda, som Bodström uttrycker det, förblivit en diktatur. Och sådana ska man hålla sig väl med.

Wägner, Elin: De blå silkesstrumporna ****

Javisst, kvinnor har i alla tider fått kämpa för att få sin plats och vad göra när högsta ledningen motarbetar kvinnor (känns det igen). 

Skriven 1948 men ack med igenkänning. Hade det varit möjligt med åtal hade De blå silkesstumporna säkert spelat en stor roll. 

Nu känns den här novellen som helt självklar. Metoo, fackliga rättigheter, möjlighet att ta sig ur en knipa

 precis som männen alltid gjort. Men då, varför fresta männen med sina strumpor? Varför vilja bli något?

Och tänker man efter är det ju så än idag. suck.

En stark feministisk novell. 

Stig, Oline: Hägring ***

Ett dyk ner i den nya värld som FB innebär. 

Historien känns fullt möjlig och sorglig. 

Novellix julkalender 2019

Krusenstjerna, Agnes von: Förlorade sonens återkomst ***

Att förlåta den förlorade sonen, som faktiskt gjort en dålig sak. Är det möjligt såvida inte den gör avbön

på ett ordentligt sätt. 

Det här är inte bibelns sätt, där bara återkomsten är sig själv nog. Modigt skrivet.

Novellix julkalender 2019

Skogstad, Susanne: Svartstilla ****

Ett poetiskt uttryck blandat med prosa. Ett ämne som verkligen är aktuellt, i alla tider dessutom. 

Vem ska trösta mamman när hon blir ensam? När de barn som fått så mycket av hennes tid och kraft och omsorg, inte har något av det att ge tillbaka. Det är såklart väldigt sorgligt, som det alltid är. Men en kärlek som inte vill tona bort är bara så jobbigt. Tycker alla.

En ömsint berättelse.

Jag hade dock problem med tidsperspektivet. Vilken ålder har dessa människor? Jag vill ju veta det. ?

Lindberg, Stefan: Till havet ****

Syskonrelationer i litteraturen är sällan förekommande men alltid välkomna. 

Här är det fyra systrar, och möjligheter att leva upp till systerskapets storhet, men det är som det är. Alla med syskon känner igen sig. De som alltid håller ihop, de som vet och den svaga. 

Jag gillade den här novellen. Kanske läser jag fler av Lindberg.

Novellix julkalender 2019

Zeh, Juli: Tomma hjärtan ****

Ok, baksidestexten säger:

Tomma hjärtan är en drabbande psykologisk thriller om en generation

utan övertygelse, hopp eller hjärta.

Jag läser inte den här boken som en thriller/deckare/spänningsroman. Boken känns så aktuell att den skulle kunna vara en framtidsroman, som utspelar sig bara om hörnet från 2019. Och spänningen och våldet är inte deckaraktigt utan bara helt enkelt samtidsigenkänning.

För erkänn, visst har vi alla tänkt i nutid, var har övertygelsen och hoppet man själv kände som ung försvunnit? Och bor det verkligen ett rasande okänsligt hjärtdjur i våra hjärtan? Zeh svarar ja men nånstans finns det ändå en medömkan med det levande. Det gör att jag står ut med att läsa.

Zehs skriver som vanligt med flyt, aldrig hakar texten upp sig, och djupt allvar blandas med låtsad glättighet. Det är en riktigt allvarlig och djupt grävande historia, som kanske nuddar vid den galna sanningen som börjar gå upp för oss, livet är inte det vi har att ta vara på, döden kan numera vara, inte en rädsla utan en befrielse. Som kan utnyttjas av onda krafter.

Samtiden, framtiden pockar på i den här romanen. Läs den. Det kommer att dyka upp fler med liknande innehåll, tro mig.

Söderberg, Hjalmar: Pälsen, Syndens lön och Kyssen ****

Visst är de här tre novellerna skrivna av en mästare.

På den tiden var novellers slut obönhörligt klart

och bestod ofta av en överraskande sanning.

Precis som dessa gör. 

Mästerligt.

Novellix julkalender 2019