Senaste inläggen

Av violen - 2 april 2019 09:45

   Johannas toppfem

 

 

Vecka 14: Senaste böckerna jag fått/köpt/lånat hem

 

Juliette - kvinnan som läste på metron

Av: Féret-Fleury, Christine
Har just läst den. Feelgood är inget för mig
men i kombination med att innehållet handlade om böcker
var den inte så dum.
 
Glädjestranden
Av: Mattson, Ellen
Svenska Akademiledamoten Mattson
har jag inte läst något av tidigare.
 
Vår älskade
Av: Shamsie, Kamila
Fått så mycket beröm att jag känner att jag vill läsa den.
 
Dunkel skog
Av: Krauss, Nicole
Har läst Krauss tidigare och har börjat på denna den senaste. 
Fängslade mig direkt så jag
fortsätter läsa.
 
Flickan som ville rädda böckerna
Av: Hagerup, Klaus
Böcker om böcker är alltid kul att läsa!
 

 

Av violen - 31 mars 2019 16:45

Bauby Jean-Dominique: Fjärilen i glaskupan ***

 

Nu har jag äntligen läst den här boken. Och den var väl på sitt sätt fascinerande, inte minst med tanke på hur den skrivits: alfabetets bokstäver har skrivits upp efter sin frekvens i det franska språket, författaren blinkar när rätt bokstav läses upp. Boken är fri från tycka synd om, och humorn bryter fram här och var. Lika mycket en bok om envishet som en sjukdomsskildring.

Av violen - 31 mars 2019 11:00

Raattamaa Visén, Pia Mariana:

Där rinner en älv genom Saivomuotka by ****

 

 

En finstämd berättelse som spänner över generationer. Men det är hemmasonen Erik som det till slut handlar om. 

Med kärleksfull blick skildrar Raattamaa Visén det hårda livet vid älven i norr. Familjen med de många barnen har ett strävsamt men på något sätt ändå meningsfullt liv. 

 

Jag känner en sådan sympati för familjen, och även för maken som inte säger så mycket men tänker desto mer. Aldrig har jag läst en finare bröllopsnattskildring och den omtanke Israel visar Maija tar sig även senare uttryck.

 

"Israel skäms när han ser på henne, så mycket tyngd han ger henne, en sådan tung kärlek att bära. Hon är över fyrtio nu. Det är åttonde gången hon är tung med ett barn. Det måste bli det sista, tänker han. Det får bli det sista. Måtte barnet få leva ändå, och han minns lill-kistan han fick snickra." sid 89 

 

"Att få vara far och ha pojkarna med sig i skogen, tänker Israel igen och något rör sig i honom." sid 88

 

Men det är såklart även svårigheter och pengabrist. Död och sjukdom. Åderlåtning av barnaskaran där flera måste flytta. Och det handlar inte så mycket mer om de som flyttar, de försvinner liksom bort. Kvar blir några som håller ihop, tar hand om modern, gården. 

 

Språket är lugnt, eftertänksamt. Bilderna kommer i ens huvud när man läser.

 

Det här är en lisa för själen och visar en bild av det karga livet som sällan visats. Dessutom är det en slags årens oddyssč från 1895 till 2015. Ett historiskt dokument. Som trots allt visar att det blev bättre. Med tiden.

 

 

 
Av violen - 31 mars 2019 09:30

Lästa böcker mars 2019

 

Raattamaa Visén, Pia Mariana: Där rinner en älv genom Saivomuotka by ****

Mpoyis, Kayo: Mai betyder vatten ****

Grytten, Frode: Rum i havet, rum i staden ***

Ruge, Eugen: Den tid då ljuset avtar ****

Minor, Caroline Albertine: Välsignelser ****

Fitch, Chris: Atlas över vilda platser ****

Bromander, Henrik: Högspänning ***

 

------------------------------------------------------------------------------------------------- 

 

Bäst: Många är så bra av de jag läst. Så jag fetstilar alla jag tycker är bäst. Resten är bra de också.

 

Mindre bra: Möjligtvis Grytten, Frode: Rum i havet, rum i staden ***, som jag äntligen läste. Men novellerna stannade liksom inte kvar. 

 

Av violen - 25 mars 2019 16:19

Mpoyis, Kayo: Mai betyder vatten ****


En mäktig debut. Mycket intressant och skulle jag säga feministisk. Men ändå inte helt enkel att läsa. Släktträdet i början bådade gott och jag återvände dit nu och då. Men lyckades ändå inte riktigt hänga med i förfädernas historia.

Däremot är boken ett slags uppgörelse med kristendomens intåg i afrika. Och det har jag funderat över ändå sen jag i ssk som barn skulle lägga pengar i sparbössan med den svarte pojken. Att ge pengar var helt ok men varför skulle han bocka hela tiden? 


Adi, bokens röst, umgås med gud på ett fantasifullt sätt, hon tänker som ett barn. Och rädslan för skulden och skammen färgar snart hennes liv. Vid googling hittade jag överraskande nedanstående länk från Kyrkans tidning och den förmedlar väl det boken skildrar. 

– Att skilja kropp och själ är att skilja dess gudomlighet från dess mänsklighet. Och det var vad de kristna kolonisatörerna gjorde i Kongo. De gamla traditionerna där kropp, natur och andlighet var ett, fick göra plats för en religion där Gud var skild från människan, befann sig i himlen och var vit. Och där kroppens begär var synd. Det effektivaste sättet att förtrycka en människa är att säga: ”Du är fel”. Det är därför förtrycket ser ut som det gör.

Kyrkans tidning 20190110


Men här finns också upplysning om hur rasismen såg ut och tog sig uttryck. Jag häpnade lite och tänker på min läsning och filmtittande om Rwanda, grannlandet. Det verkar vara samma lika i Kongo:


Rasism i Kongo: Bland de svarta gällde olika regler beroende på vilket folk eller vilken etnicitet man tillhörde. 

Belgarna hade även ett prov, matrikulationstest, som kunde leda till upphöjt medborgarskap. De svarta kontrollerades utifrån deras hem, levnadsvanor och om de pratade franska. Klarade de testen kunde de slippa rasistiska begränsningar, avancera socialt och bli behandlad som europe. sid 157


Dessutom finns det kloka tankar i boken, förmedlade av en omgivning som inte lydde bibeln och följaktligen tänkte själva, ex.vis:

"En människa som tror att den bär på en förbannelse kommer att se allt som händer som ett uttryck för förbannelsen och göra ännu mer saker som gör att förbannelsen blir sann. Men det betyder också att en människa kan förändra sin värld genom att förändra sina tankar." sid 209


Och slutordet får Adis syster, som älskar sin mor men har börjat tänka själv hon också.

"Ni har alltid sagt att ondska är att inte lyda. Den stora ondskan, mamma, är att ingen av oss får vara såsom vi är. Och så säger ni att det är vad gud vill för oss." sid 251

 

 

Av violen - 24 mars 2019 05:15

Grytten, Frode: Rum i havet, rum i staden ***


Frode Gryttens novellsamling Rum vid havet, rum i staden är uppbyggd på så vis att alla noveller har utgått från olika målningar av Edward Hopper. Att skriva utifrån tavlor är ett ovanligt grepp, (det finns även i boken Lydia Cassatt läser morgontidningen av Harriet Scott Chessman, vilken rekommenderas) men väldigt givande då målningarna ofta skildras uttömmande och man lägger märke till detaljer.  

Det här är dessutom en slags föregångare till novellix då alla noveller är styckevis samlade i en box. Praktiskt.


Novellerna börjar som regel med första scenen i målningen och sen svävar de ut i miljön utanför. De lämnar tyvärr inte så mycket intryck, det är svårt att på rak arm beskriva någon utom att det är en man och en kvinna och varje novell innehåller någon form av erotisk scen. 

 

Här finns en artikel om Gryttens texter.


  • Grytten har även gett ut en bok med berättelser som utgår från fotografier.
  • Den helande skuggan : Noveller Lars Ardelius
  • OLJA OCH ORD 45 novelletter inspirerad av 45 målningar av Per Sonerud

Jag tar gärna emot fler tips på liknande böcker. 



  

Av violen - 20 mars 2019 10:22

Ruge, Eugen: Den tid då ljuset avtar ****

 

En otrolig roman. Påminner lite om Brott och straff, varje sida är en överraskning. Även då samma händelse skildras utifrån olika personer känns den hela tiden ny.

Det intressanta är att läsaren tror att det här är en bok om murens fall, men den nämns knappt. Trots att dessa fyra generationer påtagligt lever i den tiden. Och i tiden före och efter. 

Boken är suveränt skriven, texten flyter som en älv och blir aldrig tråkig. Jag känner de här människorna nu, jag vet vilka de är.

 

Ett plus är bokens struktur, personregistret i början som jag använder flitigt. Inte för att jag är så dum att jag inte kan hålla isär människorna, nej jag tror Ruge har dem där för att läsaren ska slippa ägna tid åt det som för författaren är helt uppenbart. Och när halva boken gått känner jag likadant. Plötsligt är de uppenbara, Vilhelm, Klaus, Sajsa och Markus. Och kvinnorna.

Detsamma gäller kapitlen, årtalen. Tack för hjälpen, Ruge. Jag visste hela tiden var jag befann mig i tiden.

 

Jag kan inte annat än säga att du som gillar läsupplevelser, lärdomar, människor, LÄS! 

Av violen - 13 mars 2019 23:30

Minor, Caroline Albertine: Välsignelser ****

 

Annorlunda är den ändå, novellsamlingen av Minor. Även om den första novellen påminner väl mycket om Deborah Levys roman Varm mjölk som jag nyss läst. 

 

Det finns en tidsanda i novellerna som förmedlas utan åthävor. Och då menar jag inte omgifta fäder, homosexualitet, flyktingar. Det är alltför vanligt och nästan obligatoriskt. Nej här finns ett sätt att närma sig nya tankar och företeelser. Här finns självmord, demens (om än på ett ovanligt sätt som visar sig vara författarens egna erfarenheter), övergrepp    (makt kan också vara att sprida vettlös rädsla) och framförallt en öppenhet inför en länge förbjuden värld, den andliga. (tolkningen kan dock vara antingen ett hot om straff eller en längtan efter överlämnande beroende hur man vill se det). 

 

Skenbart är de här texterna helt vanliga texter och utan upptäckt av Minors nedslag i dagens människors vånda blir det såklart inget särskilt. Varför är den då så uppmärksammad? Kanske för att läsarna känner igen sig, känner oron i mellangärdet eftersom alla har sina bördor att bära. I dessa maskinernas tidevarv är de fysiska bördorna bortutvecklade, nu är det ofta istället inom oss de finns.


Senaste inläggen

Presentation


Violens boksida -
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Poddar

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Arkiv

RSS

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se