Inlägg publicerade under kategorin Nobelpristagare - lästa

Av violen - 15 mars 2018 10:00

   Modiano, Patrick: Straffeftergift ****

 

Jag måste motvilligt (då han inte är så välsedd hos mig) hålla med Stig Larsson som i denna intervju i Expressen benämner sin läsning av Modiano "Den här boken slutar aldrig att göra mig lycklig" och "jag visste att den skulle göra mig ännu mer behaglig till mods". Det handlar visserligen om en annan av Modianos böcker (Villa Triste) men det kan sannerligen gälla för allt som jag hittills läst av honom.

 

Naturligtvis så även denna bok som är en barndomsskildring av ett år i Modianos liv. Den benämns inte Lz, men jag skulle vilja benämna den Lz för hela Modianos produktion. För det är ju alltid detta han skriver om, gatorna, husen, människorna, skeenden skenbart öppna men med något thrillerartat under ytan. Sanningen skildras aldrig tydligt utan antyds bara och lämnar åt läsaren att förstå. Eller inte. Det går också att bara låta sig följa med på resan genom den bokskatt som Modiano låter oss ta del av.

Jag föredrar det senare, jag längtar orden, meningarna, melodin som de bildar i mitt huvud. 

 

Varje ny översättning av Modiano är en fest. Aldrig har jag önskat att jag behärskat franska som efter 2014 när Modiano vann Nobelpriset. Då var så lite översatt och jag ville läsa, men nu önskar jag läsa även det översatta oöversatt. 

 

Läst 2018

Av violen - 28 januari 2018 12:45

   Gide, André: Pastoralsymfonien ****

 

En bok från 1947, med bokfickan kvar och nötta pärmar. Bilden ovan har ingen likhet med förlagans vackra anonyma utseende.

Inuti en präst som hjälper en blind flicka, helt uppfylld av sin egen förträfflighet. För det är ju det den här boken handlar om, det är ingen skrift för att visa på hur man ska förfara mot en av dessa mina minsta. 

Och det är därför en slags satir, inte alls dåligt skriven.


Med metoo glasögon känns den verkligen aktuell. Det är otroligt hur en man kan rättfärdiga sina handlingar, här dessutom utifrån Bibeln. Jag ryser och tänker på Knutby och andra platser. 

En intressant sida av saken, att få så väl utrett hur tankarna går hos förövaren. 

Något att citera från i kommande meto avhandlingar kanske. 



Läst 2018


Av violen - 1 januari 2018 20:15

Martinsson, Harry:Nässlorna blomma**** Med stort vemod lämnar jag den här boken, en resa bakåt till den tid som snart skall benämnas: i början av förra seklet! En tid som är långt borta men som kommer så nära i denna bjälvbiografi, som skildrar den unge Harrys kamp och längtan. Boken får sin fjärde stjärna p.g.a sitt levande språk. Eller vad sägs om detta avsnitt när Martin (Harry själv) sitter med en av sina systrar i det kök där båda för tillfället befinner sig "på socknen": "Paus i tanken; och då hör han hur Hildur sörplar kaffet. Han får lust att förmana. - Du sörplar, säger han. De vet att de inte fick sörpla hemma. Då känna de liksom en länk med sitt hem. Hon slutar nästan sörpla. De se tigande in i varandras förlängtade och glåmiga ansikten. De hålla en tyst minut. Det är som en tyst minut i riksdagen när någon hög hatt full av förstånd är död. De höra liksom pendylen i Nite och dricka i tankarna ett för länge sedan drucket kaffe."

Av violen - 1 januari 2018 20:15

Lagerkvist, Pär: Gäst hos verkligheten *** Pär Lagerkvist har alltid fascinerat mig, ändå sedan gymnasietiden. Nu ska jag nog studera en hel diktsamling av honom (mest troligt Ångest) och ville därför veta lite mer om mannen bakom verket. Här får man se den unge pojken frigöra sig från sin barndoms religiositet. Barndomshemmet är på samma gång tryggt och kvävande, något många kan känna igen sig i!

Av violen - 8 december 2017 20:45

  Ishiguro, Kazuo: Nocturner ***

 


Känd för sina noveller är Ishiguro inte. Och det förstår jag. De här texterna lever inte kvar särskilt länge inom en.

Faktiskt har jag bara vaga minnesbilder av det jag läste för en månad sen i Nocturner. 


Nej, nobelpriset måste ha gått till romanerna, så är det.


Läst 2017

 

 

Av violen - 15 oktober 2017 09:45

   Ishiguro, Kazuo: Återstoden av dagen ****


Efter de första femtio sidorna som var riktigt tunga och ointressanta tog boken fart. Det är naturligtvis en satir över ett utdött yrke och en svidande vidräkning över många britters roll i nazistsympatiernas GB. Jag lydde bara order får en annan vinkling i butlerns liv. 

En grundlig analys av texten måste nog göras för att förstå alla undertexter men nu känns det inte så intressant. Men eftersom detta är en klassiker som läses fullt ut i skolor och lärarutbildningar idag, har den bara vid en genomläsning mycket att säga.


Läst 2017

 

Av violen - 29 mars 2017 20:45

   Lessing, Doris: Till rum nitton ****

 


Lessing är sorgligt eftersatt i min litteraturläsning. Men ska jag döma efter den här novellen måste det bli ändring på det.

Den här historien,Till rum nitton, dyker upp i olika skepnader lite nu och då. 

Essbaum: Hausfrau

Wolf: Ett eget rum (läst men inte dokumenterad)

Boardy: Allt som återstår


Perkins Gilman: Den gula tapeten 

 Eller som det beskrivs här

Mycket fängslande berättelse om en kvinna som känner sig fången i sitt äktenskap och i sin roll som kvinna. Förtrycket av detta fångenskap leder sedan till att hon blir galen.


(Jag är faktiskt intresserad av fler tips på liknande böcker. Den utmattning och depression som breder ut sig hos kvinnor idag känns faktiskt igen även i dessa böcker, eller hur? Resultatet blir ju dessutom helt förödande.)


Nåväl, Susan i Lessings novell gör ju verkligen försök att rädda sig själv, men när Mors rum också invaderas (av brist på respekt) måste hon söka sig vidare. Slutet är verkligen inte bra.

Helt klart bäst av novellerna som alla var intressanta. 





Av violen - 25 mars 2017 20:00

   Pamuk, Orhan: Att titta ut genom fönstret ****

 

En novell om Pamuks barndom. Så mycket kan man se från fönstret, men det går inte att se katastrofen komma. Plötsligt är den där.

Det finns en spänning i handlingen som tilltalade mig. Generationernas möte och samspelet mellan bröderna. Idolbilderna som byts i en så betydelsefull process, med oturen som drabbar hårt. Pamuk lyckas komprimera barndomens bilder inom en snäv ram. Plötsligt vet jag allt om hans uppväxt. Mycket bra novellkonst.


Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards