Inlägg publicerade under kategorin Deckare

Av violen - 8 november 2011 19:45

   Bauer, Belinda: Mörk jord ***

 

En mycket uppmärksammad debut är den här boken. Och den är riktigt spännande, fast den inte bjuder på några stora överraskningar direkt. Varken språk eller innehållsmässigt.

Men jag gillar ju deckare där man vet vem mördaren är, det innebär ju att fokus kan, precis som i den här boken, läggas på nånting annat än tänkbara personer och ledtrådar osv. Det är ju i sådana här deckare man verkligen får veta hur en mördare kan tänkas tänka och känna. (Och det är vämjeliga tankar kan jag säga)

Jag fick ändå konstigt nog en känsla av att det var en ungdomsbok (?). Var det för att huvudpersonen var en pojke på gränsen till vuxenlivet? Och att så mycket tangerar ungdomsboken, problem med mobbing och med familjen och bästa vännen. Det har liksom bara lagts till det psykopatiska.

Bauer skriver själv att hon till att börja med hade fokus på mormor och Steven och det kanske är det som gör att något ändå fattas, istället för att bli en relationsberättelse blev det en deckare. Samtidigt som det tillför något mänskligt till berättelsen, vilket tyvärr inte får blomma ut riktigt.

Bauer har ju kommit med ytterligare en bok som utges på svenska 2012, det blir väl kanske en mer renodlad deckare och där visar det sig säkert om hon är en deckareförfattare eller om det är just relationerna som är hennes styrka. Att kombinera båda är ju ett vinnande koncept, så det blir nog en till Bauer för mig framöver.


Tack Modernista för recensionsexemplar!


Läst 2011

Av violen - 14 oktober 2011 11:15

  De la Motte, Anders: [geim] ***+



En riktigt spännande debut är det här. Historien var ju riktigt bra, jag tänkte: men tänk om det händer eller om det har hänt! Precis som HP började göra till slut.

Båda HP och Normén (den kvinnliga polisen) är riktigt tydliga personer med ett förflutet som uppenbarar sig allt eftersom. Snabb, spännande, intressant, "i tiden" är det här. Jag har redan beställt fortsättningen [buzz]. Även den som mp3 faktiskt.


(Men jag hoppas att inte någon blir inspirerad att utföra de illdåd som presenteras. Även om en del har skett på geims egen sida, så kan ju ingen veta om det är sanning eller fiktion. Fast det såg ut att vara på riktigt iofs........(?) )


För det här var en bra uppläsning! För första gången kunde jag hänga med utan att börja tänka på annat. Jag funderade direkt vad som skilde den här uppläsningen mot de andra jag lyssnat på och inte varit så förtjusta i. Ja, jag hade nästan börjat ge upp om att lyssna mig fram i en bok. Men så kom jag på det, han läser ju fort, lika fort som jag tydligen. Det gillade jag verkligen. Skulle vara intressant att höra om några tycker att han läser för fort.


Jag läser flera böcker parallellt, sk slalomläsning, och i Albert Manguels bok En historia om läsning föll det sig så att jag läser om högläsning:


Att låta någon annan uttala orden på en sida för oss är en långt mindre personlig upplevelse än att hålla boken och följa texten med egna ögon. Att kapitulera för läsarens röst - utom när lyssnarens egen personlighet är mycket stark - berövar oss förmågan att upprätta ett visst tempo för boken, en ton, ett tonfall som är unikt för varje människa. Det dömer örat till någon annans tunga, och i denna process upprättas en hierarki [...] som placerar lyssnaren i läsarens grepp. sid 123


Alltså innebär det att när vi lyssnar måste vi kapitulera för läsaren och följa dennes tempo. Vilket jag alltså har svårt för, vilket skulle kunna bero på att min "egen (läsar)personlighet är mycket stark." Eller med andra ord kanske man kan säga att jag är kräsen(?). Intressant måste jag säga att det var att läsa om i alla fall.




Läst 2011 

Av violen - 7 oktober 2011 11:30

Indridason, Arnaldur: Svart himmel ***

 

Tyvärr kändes Indridasons senaste lite medioker. Jag saknar verkligen Erlendurs svårmod, var har han tagit vägen? Han kan ju inte söka sin bror på fjället heller efter så lång tid? Mest troligt söker han sig själv. Jag hoppas verkligen att han hittar tillbaka mellan pärmarna.

Historien lyckades inte fånga mig, men jag måste säga att även om slutet på sitt sätt var våldsamt, (äckligt våldsamt kanske, för öga och näsa) var det trots allt nyskapande. I deckargenren brukar ju annars avslutningen innebära att elden sprakar, skotten ljuder, hus rasar, bilar körs och så vidare.

Men här ställs stor sorg mot girighet och jag vet vilken av parallellhandlingarna jag kommer att minnas. Filmsnutten var väl uttänkt, en liten detalj som speglade en svunnen tid som levt kvar inom ett utsatt offer.

Nu säger jag inte mer, gillar du Indridason, Island och låter Erlendur vila sig utan protester är det här helt ok läsning.


Läst 2011

Av violen - 30 september 2011 09:20

  Bolinder, Ulla: Domslut****

 

Bolinder skriver annorlunda. Hennes Utsaga läste jag för ett tag sen och tyckte mycket om, men Domslut är helt klart ännu bättre.

Gillar du Leif G W Persons TV-program, då gillar du de här böckerna. För det här är en kriminalroman som handlar om polisarbetet. Här får verkligen de inblandade komma till tals. Människorna kring den som är försvunnen/död/borta väver tillsammans med polisen en väv som till slut avslöjar förövaren. Och i dessa intervjuer och förhör träder en förklaring fram, inte bara varför utan också hur sanningen kommer fram.

Även om den här boken har mindre av avslöjande reportage i sig än Utsaga så lyckas den på ett nästan kusligt enkelt sätt beskriva olika företeelser i samhället. Och jag känner mig engagerad när jag läser, det här är inte underhållning som glöms bort efteråt, det här är bearbetning av läsarens moraliska och etiska dolda djup. Inget serveras direkt, tänk själv! Ah, det gillar jag.


Jag sträckläste den här boken, den var så spännande. Ja, det är nog en av de mest spännande kriminalromaner (!) jag läst på lång tid. Jag lämnade direkt över den till min man. Och jag kommer att läsa Bolinders andra böcker också, i väntan på ännu en ny kriminalroman.


Tack till förlaget: Ord text mening för recensionsexemplar.


Läst 2011

Produktblad om Domslut från förlaget, här

Pressmeddelande om Domslut här

Av violen - 31 augusti 2011 14:00

   Nesbř, Jo: Fladdermusmannen ***  (mp3)


Det här är nog den första ljudbok som jag kunnat lyssna på utan restriktioner. Dvs jag hängde med och gillade att lyssna på den, blev varken less eller förvirrad. Det kan ju bero på att jag verkligen tyckte att den här deckaren var spännande och intressant. Särskilt i början. Jag tyckte att jag lärde mig mycket om Australien. Funderade dessutom på vem som gjorde det, dvs vem mördaren var och hade många förslag. Sista kapitlen handlade om mördaren och så vidare, dvs hur han gjort och tänkt och varför. Så allt uppenbarades.


Annars tyckte jag att boken tappade mot slutet, blev för mycket Harry Hole-tycka-synd-om och så blev det för personligt i övrigt också. Kan jag tycka.


Upplösningen blev den vanliga dramatiska (urrk) om än väl genomarbetad, precis som jag uppfattade boken i övrigt.


Men jag blev så pass intresserad att det blir fler Nesbö framöver.


Fladdermusmannen fick Glasnyckeln 1998. Den skrevs 1997 och det kan man faktiskt känna när man läser om tekniska saker, de beskrivs som stora nyheter.


Läst 2011

Av violen - 12 augusti 2011 09:00

  Griffiths, Elly: Flickan under jorden ***+


Faktiskt, den här deckaren var riktigt bra. Den har ju fått så pass mycket positiv uppmärksamhet att jag tänkte ok då. Jag försöker med en ny deckareserie.


Boken var faktiskt riktigt spännande. Och intressant. Fast arkeologi inte är mitt favoritämne direkt. Dessutom höll den hela boken och jag listade faktiskt ut hur det skulle sluta. Sen är jag svag för katter och universitet.

Stäckläsning, vilket sällan händer nu för tiden. Så det blir mer Griffiths:


   


Läst 2011

Av violen - 23 juni 2011 10:37

  Meyer, Deon: Devils Peak ***


Jag har ju bara läst Död i gryningen av Meyer tidigare och tyckte inte så bra om den. Men beslöt att ge honom en till chans. Och det var rätt beslut.


Devils Peak är en deckare med ett budskap och ett socialt patos. Alkoholism, pedofili, prostitution (f´låt sexarbete var det visst) och så lite polisarbete på det. Mördaren är känd och man får veta hans tankar vilket jag kommit på är något jag gärna läser i deckare. Och så, det uråldriga vapnet, länken till historien.

___________________________________________

Så som deckare var den väl värd sina priser. Däremot kan jag känna att den innehåller något annat som jag reflekterar om här nedan, det gäller alltså inte bara Devils Peak:

Det jag inte tyckte om är som vanligt, synen på prostitution (f´låt sexarbete var det visst). Mer och mer tycker jag att man kan läsa om, kanske inte den lyckliga horan men i alla fall den hårt arbetande, självständiga och stolta horan. Hon fick mycket plats i den här boken, jag kände att pedofilin fördömdes (vilket var helt rätt, kunde ha gjorts ännu tydligare) men inte prostitutionen, Ok, det uppdagades att hon i princip inte hade något val eftersom hennes barndom var fruktansvärd, något maskrosbarn blev hon inte. Men jag kände ändå motvilja mot att hon tvingades leva det liv hon levde. Och i vilket annat arbete är det ok att utsätta sig för livsfarliga sjukdomar, så uppenbara att det kräver tester varje månad? Känns inte juste direkt.


(Och en ung flicka som blivit våldtagen av ett antal män under vidriga förhållanden går inte bara vidare med ett småleende på läpparna. Även om man önskar att det kunde vara så i denna onda värld)


Jag kan inte annat än känna att det här synsättet undergräver kvinnors rätt till sin egen kropp. Vare sig det sker i Bjästa eller i Kapstaden är det onormalt av män att tvinga sig på kvinnor sexuellt. Ingen kan få mig att anse något annat.


Läst 2011

Av violen - 24 maj 2011 10:30

  Bäckman, Peter: Frostbett ***(*)

 

Det här kunde ha varit en helt vanlig deckare som visserligen utspelar sig på ett för deckargenren ovanligt ställe, Östersund, men som handlar om just det vanliga: ett mord begås och de som löser det har sina relationer att brottas med, bättre eller sämre. Tiden är på väg att rinna ut men det löser sig såklart! Och sen ett våldsamt slut.

Men

Den här boken är så mycket mer än bara en deckare, och den förtjänar mycket mer uppmärksamhet än den fått tycker jag. Utan att gå till överdrift skildrar den mobbningen och dess följder, både för den som mobbar och offret. Någonstans borde medvetenheten om just följderna för den mobbade offentliggöras. Fokus är ju annars på de som mobbar och hur de tänker och tycker, ibland är det ju dessutom synd om den som mobbar (?).

Författaren har dessutom lyckats lyfta frågan till nutid på ett genomtänkt sätt och känslorna hos de som mobbats kommer fram med små åthävor. Boken sätter sig i sinnet.

Och det beror naturligtvis på att författaren har ett budskap med boken vilket han beskriver i deckarens form. Det kommer också fram i  tacket på slutet. Det är sällan en deckares handling har ett sådant patos.


Tack till dig som läst boken. Skänk en tanke till alla barn som far illa, som varje dag vaknar med en klump i magen när de ska gå till skolan, som varje dag får stå ut med kränkningar och förnedringar. Tonåren är i mångt och mycket den tuffaste tiden. Det är då vuxna måste finnas där, stå upp för den utsatte och tydligt visa att det inte är okej. Vi får aldrig blunda. Aldrig. sid 286



Senaste inläggen

Presentation


Violens boksida -
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Poddar

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Arkiv

RSS

Tidigare år

statistik

Författare

Kvinnolänkar/föreningar/osv

JUL

Medicinskt

Min gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se