Berry, Flynn: Sargad

Äntligen en deckare skriven av en kvinna för kvinnor. När jag hade läst klart var det som att jag tagit del av ett feministiskt manifest. Ett manifest där kvinnor är människor. Dvs de tillåter sig känna efter och erkänna sin vrede, avundsjuka men också sin solidaritet med sitt eget kön. 

En bok med driv och spänning, men också med trovärdiga karaktärer och genomtänkta handlingar. Ovanligt för en deckare.

Sen är det lite kul att vissa schablonbilder hänger med, någon ska ju alltid bli avstängd men här betyder det inte att fallet löses utan det betyder ingenting. Hihi.

Tack Louise Bäckelin förlag

Läst 2017

----------------------------------------------------------------------------------------

Sverige i boken

"En Nesbö och en Läckberg" Han väntar. Hennes sista böcker. "Vill du låna om dem?"

   Hayder, Mo: Försvunnen

Egentligen kan jag inte reflektera fullt ut över den här deckaren, eftersom jag började skumläsa efter att jag läst mer än hälften.

Jag förstod nämligen nästan direkt hur det var, ja inte allt men nästan. Men det var nog inte orsaken utan det faktum att jag bara inte stod ut med beskrivningarna av stället där de letade. (Ok en liten spoiler men jag avslöjar så lite jag kan) I vart fall var beskrivningarna detaljerade, och säkert mycket trovärdiga, men jag fattade tyvärr väldigt lite.

Och när jag väl börjar skumma är det kört, det vet jag.

Det här är alltså inte alls min sorts deckare. Tyvärr

Läst 2017

Tack ändå modernista!

   May, Peter: Coffin Road

En lite mer komplicerad och aktuell historia har May skrivit denna gång. Och den är väl upplagd. Minnesförlust funkar ju alltid och här finns dessutom ö och fyr och jordens framtid. Riktigt intressant bitvis.

Men jag minns ändå med saknad Lewistrilogin. Ja det kan inte hjälpas, där fanns en magi som May inte lyckats återskapa. Även om den här boken ibland närmar sig. 

Tack modernista.

Läst 2017

  Donoghue, Emma: Miraklet Jag är imponerad. Det här är nånting så annorlunda som en deckare med något som skulle kunna kallas katolsk charm och besatthet. Och insikt om denna.

Helt fascinerad sträckläste jag den och njöt av den kunskap som författaren förmedlade. Om medicin, om religion, om levnadsförhållanden. Om insikt, mod och kärlek. Om tro, tvivel och ondska som baksidestexten beskriver det. Med vackert språk och så spännande in i det sista.

Jag kan inte skriva mer även om jag ville, kan bara säga, är du det minsta intresserad av en annorlunda deckare; Läs den här.

Tack Louise Bäckelin förlag

   Bauer, Belinda: De vackra döda

Bauers senaste bok var riktigt bra. Mest för att boken känns så nutida. Det är svårt att skriva om det för mig mest intressanta utan att avslöja för mycket. Men jag gillar ju deckare där man även lär känna mördaren, och det gör man till viss del här.

Sen ger Bauer en känga till pressen och dess metoder. Eller ger hon pekpinnar eller skildrar hon bara ingående tillstånd med tveksam moral?

I vart fall är boken mycket läsvärd, även om den hjärttransplantation som skildras har sina brister i trovärdighet.

 .................................................

Hjärttransplantation i  boken

 Han oroade sig hela tiden för sitt hjärta. Ibland fungerade det inte ens. Om han satt helt stilla i ett tyst rum kunde han höra att det inte slog. sid 81

Ärret rann nerför hans bröst som hett flott. sid 135

En nagel plockade på kanten av ärret, men det hade blivit till en naken vit ås som ringlade sig nedför bröstet som Anderna. sid 205

..................................................

Tack Modernista

Läst 2017

Bauers deckare på svenska.

Mörk jord

Skuggsida

Ni älskar dem inte

Betraktaren

Livets och dödens villkor 
Det slutna ögat 

   Griffiths, Elly: Dolt i mörker

Ja, nu är Griffiths tillbaka fullt ut. Det här är en bok, skriven med den humor och charm som de tidigaste böckerna av Griffiths. De senaste har varit lite tröga har jag tyckt. Men den här blev sträckläsning. Och den privata delen med Ruth och Kate och Nelson och hans familj kommer att räcka många böcker än. Det är väl bara Flint som ev faller för åldersstrecket längre fram.

Men det är ju mysterierna, om man kan kalla dem det, som har varit lite svåra att få till i de senaste böckerna. Den här var väl iofs också lite märklig, men kanske är den sann. Kanske är underjordens tunnlar befolkade? 

Här har Griffiths gått åt det sociala hållet och det upplevde jag positivt. Dessutom vävde hon in tidigare händelser på ett mycket diskretare sätt än tidigare, framförallt nämns det man bör veta mest i förbifarten.

Med andra ord känns den här boken helt klart mer genomarbetad än de senaste. Det gör att väntan på nästa bok blir än mer otålig förstås. 

Läst 2017

..................................................


...............................

Jag är väldigt förtjust i omslagen, så här finns de allihop.

   Cross, Mason: Ett långt spår av blod

Det var det värsta vilken hemsk bok! Cross, vem är du som kan tänka ut så äckligt våldsamma sätt att ta död på folk?
Jag borde ha blivit misstänksam när Lee Child berömmer boken på omslaget. Försökte en gång läsa honom men gav upp, av samma skäl som jag kommer att ge upp den här boken. Så mycket blod (titeln varnar ju) som rinner i den här boken står jag bara inte ut med. 

Tack Modernista, men nej tack. Här går min gräns. Med råge.

Men så läste jag på en blogg att den här deckaren var riktigt bra. Och eftersom början, trots sin våldsamhet, väckt min nyfikenhet fortsatte jag läsa. Och läsa. Och läsa.

Ett långt spår av blod visade sig ha flera förtjänster. För det första är mördaren känd från början. Vilket jag uppskattar. Sen var den bitvis väldigt spännande. Kändes skrämmande aktuell. Och det gick bra att hänga med hela tiden. Slutet gör sig bäst på bio om man säger så. 

Men annars, mycket bättre än jag trodde.

Inga fler betyg till deckarna, jag har ändå aldrig gett mer än *** oavsett.

Tack Modernista

   Roos, Anna: Spel

Javisst, den här typen av deckare fyller säkert ett behov för de som vill läsa chicklit, feelgood,Stockholm och universitetsmiljö alltiett. Och dra på munnen emellanåt.

Bara omslagsbilden gör en lyrisk, och lockar säkert boknördar till läsning. Vackraste omslag i år? Tror det.

Men deckaren utspelas bara sporadiskt i ett bibliotek utan mest kring spelbordet, en för mig helt ointressant miljö. (Även om jag absolut skulle spela litegrann om jag ändå var ex vis i Las Vegas.)

Nej, den här boken ska få en fortsättning, för Sol är en utmärkt karaktär. Och sen ska den bli film eller TV serie. 

Tycker jag.

Inga fler betyg till deckarna, jag har ändå aldrig gett mer än *** oavsett.

Tack Louise Bäckelin förlag 

Modernista