Inlägg publicerade under kategorin Deckare
Doughty, Louise: Kvinna inför rätta ***
Spännande! Därför var Doughtys bok mycket läsvärd väldigt länge. Jag trodde verkligen att den skulle vara något alldeles extra, med ett häpnadsväckande slut och långlivad i tanken. Tyvärr var det inte så. Men den var ändå bra. Lite feminist light och männen är lika andra män, antingen tar de för sig eller tar de för givet.
Men en man som beter sig som Mannen i den här boken, beter sig knappast som Mannen i den här boken slutligen gör Hans osjälviska drag är så obefintliga, att de plötsligt skulle kunna innehålla hämnd på detta sätt är bara...overkligt.
Doughty har använt berättelsen för att ta upp ett moraliskt dilemma (vilket hon ofta gör tydligen) och inte fokuserat på detaljerna
Men som sagt, den var medryckande och jag sträckläste den i stort sett.
Dessutom, cliffhangers är inte riktigt min grej, och de fanns i överflöd.
Läst 2016
Nesbø, Jo : Blod på snö ***
Ja, byta stil ville Nesbø tydligen göra och det ordentligt. Men gillar jag det, nja. Det skulle nog föreställa vackert och lättsamt och av den gamla sorten. Och jag erkänner, hade det inte varit herr Nesbø som skrivit den skulle jag ha gett upp. Trots det lilla formatet. Men senare delen av boken hade sina poänger, även om våldet väl var nästan to much för mig. Och hur var egentligen huvudpersonen? Jag måste ha läst slarvigt, men hur var han egentligen?
Ger del två, Midnattssol, några svar? Kanske jag läser den bara för att få veta...
Läst 2016
Indridason, Arnaldur: Nätter i Reykjavik ***
Första delen av den unge Erlendur som jag tog och läste direkt efter andra delen. Och de bör såklart läsas i ordning, för det var en del ur den första i den andra såklart, så jag visste en del.
Den här var även bättre tyckte jag, få se om tredje boken kan tangera den första som intressant.
De böcker jag läst av Indridason finns här
Läst 2016
Indridason, Arnaldur: Den som glömmer ***
Som vanligt är det Island och spänningen som gör Indridason så läsvärd. Med några få artistnamn och andra attribut förflyttas vi till en yngre upplaga av Erlendur, även om han gör en lite blygsammare insats en vanligt. Fast det han åstadkommer är nog så behjärtansvärt, för de som finns kvar. Galningar finns det överallt och i alla tider.
Ingen av Indridasons bästa kanske men klart läsvärd.
Läst 2015
Sammanfattning av Indridasons böcker finns här
Braun, Angelika: Regissören ***
Ok, jag hade inte så väldigt höga förhoppningar inför Regissören. Och när jag läste att den ska bli film kändes det ännu mer nja. Men Lava förlag skickade den till mig (tack) och faktiskt, den var riktigt bra.
Eftersom jag läser deckare för avkoppling är det spänningsfaktor och intressanta frågor som tilltalar mig. Språket kommer i andra hand. Och tur var det, för språket är fragmentariskt och nästan som ett filmmanus (surprise) Och Fors är manlig (2ggr) och lång (2ggr). Ingen variation för den här boken är skriven för ögat (filmen) och behöver inte vara så exakt.
Jag gillar ändå det här greppet, det känns nytt och annorlunda. Jag håller med Lava förlag som själva skriver såhär:
Boken har flera bottnar, den kan läsas både som en spännande pusseldeckare, en titt bakom kulisserna i den cyniska film- och modevärlden, en psykologisk roman om våld mot kvinnor och en kritik av ett samhälle som inte låter människor vara det de är. Hämtat här
Lägg därtill latinska citat och lite konstiga tal så blir det nästan en påse lösviktsgodis, alltid gillar man någon bit. Här gillade jag det mesta...
En bok - en film= ett intressant försök. Känns uppfriskande. Om jag ska se filmen? Skulle tro det...Och känslan av förlust när skådespelaren är helt fel för rollen slipper man. Han har funnits bakom ögonlocken hela tiden...
En liten invändning dock, blir detta en ny genre undrar jag hur många som kommer att läsa boken först? Bara en liten fundering...
Horst, Jorn Lier: Grottmannen ***
Numera läser jag deckare mest för avkoppling. Och jag har upptäckt att det fungerar.
Som den här. Jag blev faktiskt nyfiken och kände spänningen ett långt tag. Trots att Horst skriver liksom rakt av, ingenting lämnas oförklarat och metaforerna är få, så är innehållet intressant. Särskilt journalisten Lines sätt att närma sig problemet. Hennes artikel skulle jag säker ha läst med fascination.
Slutet var däremot samma lika som nästan alla deckare. Här var det lite sökt kan jag tycka, våldsamt såklart men föredömligt kort.
Horst är en deckarförfattare som jag kommer att läsa fler gånger.
Läst 2015
Tidigare läst av Horst
Jakthundarna
Penny, Louise: Ett förbud mot mord ***
Det här var ju en riktig deckare i Agatha Christies anda. Jag lyckades nästan hålla isär alla personerna och när mördaren uppenbarade sig hade jag såklart ingen aaaaning om att det var hen som gjort det.
Men vad gjorde det, när det presenterades en familjehistoria som kändes helt trovärdig. All denna bitterhet, avundsjuka, missförstånd. Väldigt bra skildrat dessutom.
Det är sällan syskonrelationer skildras i litteraturen idag. Synd, då ämnet är så intressant.
Jag skulle vilja säga att Penny verkligen lyckas förmedla föräldrarnas ansvar för att barnen får ett sunt förhållningssätt till varandra. Annars kan följderna bli verkligt sorgliga.
Här är det alltså en deckare som tilltalar mig mest genom kringhistorien. Men det har ju blivit deckarens roll, att undersöka det som knappt nämns i övrig litteratur.
Jag gillade den här boken, tack Modernista!
Persson, Leif GW: Bombmakaren och hans kvinna ***
En riktigt intressant bok om ett brott som skulle kunna hända. Och hur det skulle kunna hända och varför.
Det där säger såklart inte ett skvatt, men jag tror att du får ut mest om du inte vet så mycket innan.
Det här med kvinnorna var dock både fascinerande och oroväckande. Och vad vill Person säga egentligen? Med titeln menar jag. Är den inte avslöjande och visar att inför terrorism finns inte man eller kvinna, alla är helt enkelt människor, ett i fanatismen. Något man kanske bör veta för att förstå terrorns avhumanisering.
Läst 2015
Citatet
Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?
Franz Kafka
Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det.
email:
h55n/at/yahoo.se