Inlägg publicerade under kategorin Deckare

Av violen - 7 december 2019 16:15

Zeh, Juli: Tomma hjärtan ****

 


Ok, baksidestexten säger:

Tomma hjärtan är en drabbande psykologisk thriller om en generation

utan övertygelse, hopp eller hjärta.

 


Jag läser inte den här boken som en thriller/deckare/spänningsroman. Boken känns så aktuell att den skulle kunna vara en framtidsroman, som utspelar sig bara om hörnet från 2019. Och spänningen och våldet är inte deckaraktigt utan bara helt enkelt samtidsigenkänning.

För erkänn, visst har vi alla tänkt i nutid, var har övertygelsen och hoppet man själv kände som ung försvunnit? Och bor det verkligen ett rasande okänsligt hjärtdjur i våra hjärtan? Zeh svarar ja men nånstans finns det ändå en medömkan med det levande. Det gör att jag står ut med att läsa.

 

Zehs skriver som vanligt med flyt, aldrig hakar texten upp sig, och djupt allvar blandas med låtsad glättighet. Det är en riktigt allvarlig och djupt grävande historia, som kanske nuddar vid den galna sanningen som börjar gå upp för oss, livet är inte det vi har att ta vara på, döden kan numera vara, inte en rädsla utan en befrielse. Som kan utnyttjas av onda krafter.

 

Samtiden, framtiden pockar på i den här romanen. Läs den. Det kommer att dyka upp fler med liknande innehåll, tro mig.

 

Av violen - 24 november 2019 16:33

Moström, Jonas: Dödens pendel  (ljudbok)

 


Moström skriver om Sundsvall vilket känns lite kul då jag har släkt där i närheten.

 

Den här deckaren var riktigt intressant och innehöll en ganska otäck mordgåta, särskilt om man har

erfarenhet av sjukhusvärden. Dessutom var det ganska skum pianomusik som tydligen skulle avgränsa

vissa kapitel. Det var inte helt fel då det bidrog till stämningen där den helt klart sjuke mördarens tankar på

morden och mordoffren fick en att rysa. 

Moström lämnar en hel del till lyssnaren att tänka ut själv, vad, hur och till viss del varför. Inte helt fel.

 

Del två väntar.

 

 

Av violen - 11 november 2019 16:30

Bonnier, Jonas: Knutby

 

 


Deckare är beämningen på den här boken. Och ja, den är faktiskt spännande även om jag tyckte mig veta det mesta. Men jag måste erkänna att den sexkultur som rådde där i församlingen i Knutby var våldsammare än jag förstått. Och då menar jag våldsam på så sätt att när någon hade begärelse till sin nästas hustru var det bara att bryta mot ett till bud, du ska inte dräpa. Och allt bottnar i sexmissbruket. Ja milda makter vilken sekt.

 

Bonnier har lagt själva församlingslivet och det kristna tilltalet lite utanför. Visst nämns det men fokus ligger på sättet att låta mordtankarna bli en del av en normalitet. Helt otroligt manipulativt men jag köper Bonniers förklaring rakt av.

Hade det varit bara ett manipulationsinnehåll skulle vem som helst kunnat bli dödad. För att det var bäst för den, för att den borde få komma till himlen osv. Men här styr sektledaren, Fossmo, allt. Som det brukar vara.

 

Jag har funderat varför fick Fossmo så hårt straff, och barnflickan, som stod för handlingen, mycket kortare. Den här boken klargjorde svaret för mig.

 

Som alltid när jag påminns om Knutby blir jag väldigt sorgsen och beklämd. Så här ska det helt enkelt inte få gå till i en församling. 

 

 

 

 

 

Av violen - 14 oktober 2019 03:00

Engman, Pascal: Råttkungen

 

Så många hyllar denna bok, men eftersom jag inte är någon direkt stor deckarläsare vill jag ha annorlunda, helst nyskapande deckare. Vilket jag inte tyckte att denna var. 

 


Engman skriver med korta kapitel och många inblandade. Och de är alla blandade med varann och andra och svåra att hålla isär och kvinnor mördas och skändas och kränks och det är blod och ångest och sperma blandat i en salig röra. Och tyvärr tycker jag inte Engman riktigt lyckas med att skildra det nya begreppet incel och vad det gör med männen. Vilket är synd för det var intressant att läsa om det. Jag ville bara veta mer, hur och varför. Nu var det mest ett skrapande på dess yta.

 

 

Tack Bookmark förlag


 


 

 

Av violen - 4 oktober 2019 06:00

Searle, Nicholas: En man att lita på

 

Den gode lögnaren av Searle gav jag upp efter ett antal sidor. 

En förrädare i familjen, här,  läste jag med stigande spänning och stort intresse. Den handlade om nordirland

konflikten och den var så bra att jag bestämde mig för att läsa nästa bok av Searle. Och det är alltså den här, En man att lita på.

 

Ämnet var intressant,  terrorism, och jag fick lite mer insyn om polisens arbete än förut. Men annars var den inte alls speciell.  Det var rörigt med personer som jag inte alls fäste vid mig. Vilket ju var synd och gjorde personerna ytliga. 

 

Jag kommer kanske att läsa fler böcker av Searle i alla fall, i jakten på en ny förrädare i familjen.

 


Av violen - 2 oktober 2019 10:45

Schulman, Ninni: När alla klockor stannat

 


Det finns deckare som går efter deckarmallen. Och det finns deckare som lika gärna kunde vara en manifestation över missförhållanden i samhället. Lite gamla Pockettidningen R om någon minns.

 

Så är Schulmans sjätte bok i Hagforsserien. Här skildras fenomen i vår tid, ex vis utbrändhet/utmattning på ett inkännande sätt. Hon lyckas med att på några sekvenser verkligen synliggöra utbrändheten på ett sätt som knappt någon faktabok lyckats med. 

Dessutom tar hon upp något som sällan nämns nu för tiden, nämligen allas lika värde. Schulman lyckas åskådliggöra det inom ramen för deckarintrigen. Jag sväljer gång på gång när jag inser vad hon skriver om. Hon är modig Schulman. Här tar hon upp det många (politiker bl.a.) tänker, är människovärdet så viktigt egentligen? I alla fall behöver det inte gälla alla. Men som få säger rätt ut. 

 

Det här är ingen mysdeckare. Det här är vad deckare ska handla om, våldsam död och våldsamma mördare.

 

Jag gillar den mycket. 

 

 

 

 

Av violen - 6 september 2019 23:30

Bussi, Michel: Svarta näckrosor

 

Jag har med stigande fascination lyssnat på Bussis deckare/konstbok/kärleksroman/historielektion, och måste säga att den är helt otroligt bra. Till slut fick jag ta fram en konstbok om Monet för att betrakta hans målningar. För det är i Monets trakter boken utspelas. Tre kvinnor träder fram och avlöser varandra i berättandet. Plus de poliser som ska gräva fram sanningen.

 

Jag lyssnade på den i stort sett i ett sträck, och hängde bara med i vindlingarna utan att grubbla särskilt mycket. Och se, till slut uppdagades allt och det är bara att konstatera att Bussi är en författare med trovärdig fantasi. 

Ofta tänker jag hur böcker skulle vara som film, den här skulle verkligen vara sevärd.

 

Jag gillade verkligen de på franska uttalade namnen och hunden Neptun charmade mig totalt. 

 

För mig är det här höstens deckare, läs eller lyssna på den!

Av violen - 1 augusti 2019 15:15

Tuti, Ilaria: Blommor över helvetet

 


Helt klart en annorlunda deckare. Med små medel lyckas Tuti framkalla en känsla av ondska, medlidande och förståelse. Historien i historien, dvs inläggen från förr gör allt bara värre. Och hur mår kommissarien egentligen?

 

Det är en lite fantasybetonad berättelse, lite väl fantastisk för min smak egentligen. Men den innehåller så pass inträngande tankar att jag känner mig lite smartare efteråt. Och framförallt vill jag läsa mer om kommissarien, kvinnan vars kropp sviker henne.

 

Jag rekommenderar denna deckare eftersom den fick mig att tänka i helt andra banor och helt andra miljöer än vanligt och jag kommer att hålla utkik efter nästa bok. Bara det är värt ett stort tack till

Bazar förlag

Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards