Inlägg publicerade under kategorin Deckare

Av violen - 10 augusti 2015 19:45

   Marklund, Liza: Järnblod ***


Sista boken om Annika Bengtzon. En slags nostalgisk tillbakablick, där tragiken vältrar sig ohämmat på raderna. Tyvärr. För jag fann den här memento mori lookalike över papperstidningen ganska ointressant.


Det var för mycket tillbakablickar och eländes elände. Annika Bengtzon och hennes oälskade relationer från förr, nej men jag ville inte veta...Möjligtvis att besöken hos psykologen livade upp en aning, grundkänslor måste jag googla lite på. Men Nina var en trevlig bekantskap.


Så nu koncentrerar jag mig på tankar om framtiden, Blir det Nina i fortsättningen? Kommer Annika att göra gästbesök i så fall? Och nättrollet Gregorius, vart leder hans väg honom framöver?


Läst 2015

ANNONS
Av violen - 7 augusti 2015 20:30

   Marklund, Liza: Lyckliga gatan ***


Ännu en Liza Marklund innan det är dags för den sista i Annika Bengtzonserien. Den här var också riktigt bra. Lite trög i starten kanske, där jag dessutom missade en hint om vem/vilka som utförde dådet. Men jag har aldrig varit särskilt intresserad av mördaren/mördarna trots att jag läst massvis med deckare.

Nåväl, mediavärlden var intressant att läsa om, själva storyn var lite invecklad men Marklund har en förmåga att beskriva allt och lite till, dvs blandat med privatliv och nutidsfunderingar. Så jag måste rekommendera även den här boken faktiskt. Nu återstår den sista som jag just lånat på bibblan, det gäller att läsa snabbt igen för kön lär vara lång.


Läst 2015

ANNONS
Av violen - 28 juli 2015 13:45

   Lihammer, Anna: Än skyddar natten ***


Medan mörkret faller, Lihammers debut, innehöll väldigt mycket mera än bara deckargåtan, om man säger så. Så var det väl också med den här boken, men det tilltalade mig mindre. Iofs uppdagas rashat i och med de tyska lagarna om äktenskap mellan judar och tyskar, och hur tyskarna tämligen fritt rörde sig i Sverige, med de styrandes goda minne. Men den nådde inte upp till debutens nivå intressermässigt. Däremot skulle den göra sig utmärkt som film, bara omslagsbilden ger en hint om vinjetten.

Lihammer är en lovande författare helt enkelt. Att förklä det i deckarens form känns lika onödigt i båda böckerna. Men som jag skrev vid debuten, det är ju ett sätt att bli läst.


Läst 2015

Av violen - 11 juli 2015 13:15

   Marklund, Liza: Du gamla, du fria ***


Vet inte varför men plötsligt slutade jag läsa Liza Marklund. Eftersom hennes senaste ser intressant ut måste jag alltså omg läsa ikapp.

Och jag blev verkligen inte besviken på Du gamla, du fria. Otroligt, så skitigt intressant. Så det är så gisslandraman går till.  I verkligheten (?). Marklund har gjort ordentlig research så mest troligt är det verkligen nära sanningen.

En bok med många skeenden som vävs in i varandra. Och verkligen spännande. Läsvärd.


Läst 2015

Av violen - 24 juni 2015 15:00

   Hawkins, Paula: Kvinnan på tåget ***


Javisst, det här var en bra deckare. Och en bra skildring av en alkoholist. Lite spännande utimellan. Gör sig säkert mycket bra som film med Det Vackra Folket i fokus.

Idén med tågfönstrets utsikt var ovanlig och riktigt ny. Och historien spanns i en cirkel för att minskas och dras åt.

Jag gillade Rachel, lite mot min vilja måste jag säga. Dyker hon upp igen tro? Den hjärnan kan i nyktert tillstånd tänka riktigt klart.

Det är nog igenkänningsfaktorn som gör den så populär. För tyvärr tror jag den speglar en riktigt vanlig verklighet, som finns bakom många tidningsrubriker idag. För riktigt så bra som det är sagt tycker jag inte att den var. Klart läsvärd dock.


Läst 2015




Av violen - 25 maj 2015 10:45

   Andersson, Lars: De våra ****


Varför jag inte läst Lars Andersson tidigare vet jag inte. Och när jag då äntligen gör det så blir det när han har skrivit en deckare!

Jaja, så mycket för att dra ner på deckarläsandet (som jag beslutat mig för).


Men när jag plötsligt (ja det är sant) blev deckarsugen så passade den här väl utmärkt tyckte jag.


Och den var bra, gillar språket, lite nya meningar vilket jag alltid tycker om. Lite väl mycket hämtat från annat jag läst på sista tiden. Dvs andra världskriget. Så deckarbiten var det som fick till lite spänning, men allt det andra fick mig nyfiken på författaren Lars Andersson. Han har ju vunnit en del pris så han dyker väl upp i minegenlitteraturprisutmaning framöver.


Jag brukar inte ge fyra till deckare, men det här är väl ingen deckare egentligen? Utan en historisk bok (tycker jag).

Undertiteln en kriminalistisk roman är ju bara så listig. Den fick mig att läsa.


Rekommenderas den som kan gilla sådana här meningar:

Syrener hade börjat kläcka ut sin rödvioletta knyppelknutar sid 262

och Alla rusade upp mot skyn med sina granverk och lövkronor. sid 262

Och kan stå ut med Styvledade, manligt och brett gestikulerade ekar. sid 262




Läst 2015



Av violen - 16 april 2015 20:00

   Alsterdal, Tove: Låt mig ta din hand ***


2014 års vinnande deckare i Deckarakademin. Men jag blev lite besviken. Början och slutet var en deckare, javisst. Men mitten var nånting annat. En roman? Ett försök till dokumentär om en motståndsrörelse och dess metoder? En längtan efter att beskriva våldet och militärdiktaturen som fick många att fly till bl.a Sverige? Hur Saken kan få människor att bli så besatta att inget annat gäller? Jag vet inte, det var iofs intressant att läsa men blev för omfattande i min smak.

Ämnet kändes nytt och det var vällovligt, därför blev boken utläst. Inte förrän precis mot slutet blev det spännande, så där gick läsningen undan.

Ett plus för tidshänvisningen som gjorde att jag hängde med utan problem. Jag gillar inte att hela tiden fundera över vad-var-när då jag läser.


Min egen Litteraturprisutmaning 2015

Läst 2015


Av violen - 11 februari 2015 20:45

   May, Peter: Lewismannen ***+


Svarthuset var bra. Den läste jag för drygt ett år sen, men mindes inte så mycket av den. Nu när jag läste fortsättningen Lewismannen, kände jag inte riktigt igen mig, men, konstigt nog, så började jag minnas personerna mer och mer allteftersom.

Handlingen är helt enkelt intressant och skildrad från olika håll och tider. Ändå går det väldigt bra att hänga med. Och i början fanns mitt favoritattribut, en karta!  Den behövdes inte förrän i senare delen av boken men då var det fascinerande att studera den...Och dessutom, demens (så sorgligt att läsa om, lite ovanligt i deckare), prästhyckleri (som alltid) utredare (utan vapenlicens och bricka, som alltid!) ung kärlek ( vibbar till Yrsa Sigudadottir) Och så vidare...Allt väl skildrat.

May skulle utan vidare kunna skriva en vacker roman om öarna, hans språk känns lite bortkastat på en deckare:


Havet morrade och fräste långt där nedanför, som om det hoppades på att kunna fånga in dem från klippkanten, och suga ner dem i djupet. Det spottade salta stänk i deras ansikten. sid 178


Men hellre njutbart språk än förutsägbart våld som det alltid måste sluta med. Suck. Är det för att bana väg för slutet på en presumtiv TV-serie eller vad?


Nåja, fortsätter May såhär kanske trean blir en fyrstjärnig sak, nästan aldrig uppnådd av en deckare här hos violen.


Slutsats: Läs!


Lästa 2015

Senaste inläggen

Presentation


Violens boksida -
reflektioner....

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Poddar

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Arkiv

RSS

Tidigare år

Min gästbok

statistik

Författare

Kvinnolänkar/föreningar/osv

Medicinskt

JUL


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se