Inlägg publicerade under kategorin Lästa böcker 2018

Av violen - 28 januari 2018 12:45

   Gide, André: Pastoralsymfonien ****

 

En bok från 1947, med bokfickan kvar och nötta pärmar. Bilden ovan har ingen likhet med förlagans vackra anonyma utseende.

Inuti en präst som hjälper en blind flicka, helt uppfylld av sin egen förträfflighet. För det är ju det den här boken handlar om, det är ingen skrift för att visa på hur man ska förfara mot en av dessa mina minsta. 

Och det är därför en slags satir, inte alls dåligt skriven.


Med metoo glasögon känns den verkligen aktuell. Det är otroligt hur en man kan rättfärdiga sina handlingar, här dessutom utifrån Bibeln. Jag ryser och tänker på Knutby och andra platser. 

En intressant sida av saken, att få så väl utrett hur tankarna går hos förövaren. 

Något att citera från i kommande meto avhandlingar kanske. 



Läst 2018


Av violen - 17 januari 2018 15:02

   Holmström, Johanna: Själarnas ö ***

 


Det här är förvisso en mycket stark bok som skildrar en tillvaro före psykmedicinernas tid. En tid när kvinnors brott, vare sig de bestod av mord eller bara stökighet, renderade i förvaring av samhället. Alla mentalsjukhus vittnar idag om denna olyckliga tid.

För olyckor drabbar de till sinnet sårade kvinnorna som förvisas till denna finska ö. Det är därför de är här, det är därför de blir kvar.

Boken, som speglar ett riktigt fall, börjar på 1750-talet med de kalla bad som under lång tid blev en behandlingsmetod för att bota hysteri. Med illamåendet från beskrivningen kvar i kroppen berättar sen Holmström en historia om de kvinnor som befolkar den och deras öden.


Och redan i början händer det oundvikliga för Kristina, eftersom hon inte blivit upplyst av sin mamma som mycket väl vet hur allt förhåller sig. Först efteråt berättar mamman, och det är lika samma som alltid:


Jag tänker ibland att det är en olycka att vara född till kvinna. Svag till krafterna men lockande för karlarna samtidigt. Så lockande att det gör dem svaga, i huvudet, men deras styrka i övrigt är det inga fel på när de tar vad de vill ha. Och det gör så litet hur stark en kvinna är, för en man är alltid starkare, eller hur god hon är, eller hur modig, eller vem hon är eller varifrån hon kommer. Det går alltid att fälla henne till marken och lägra henne. Och då krälar hon i smutsen, hög precis som låg sid 48.

 

Holmström har låtit kvinnorna på ön få komma till tals och det är en mycket bra sak. Det gör inte så mycket att en hel del liksom försvinner ur texten osagt. Trots att allt är med och ordrikedomen är stor är det något som känns tomt. Vad kan jag inte sätta fingret på.


Läst 2018



Av violen - 16 januari 2018 10:00

   Boije af Gennäs, Louise: Blodlokan

 


Kommer man bara igenom början och dess mediokra uttryckssätt är det här en mycket intressant och spännande bok. Den kan verka lite väl konspiratorisk men tyvärr tror jag författaren har fingertoppskänsla här. Det här kan hända och det händer säkert också.

Efter ett tag behövs mer koncentration för att hänga med, vilket jag bara tackar för. 


Boije af Gennäs är en skicklig författare, jag har läst alldeles för lite av henne tidigare. Men nu blir det absolut de två kommande böckerna i motståndstrilogin.


Vil du ha en thriller att sträckläsa koncentrerat och som ger lite motstånd, läs den här. Jag lovar, du gillar den.

 

 Läst 2018

 

Tack Bookmark förlag

Av violen - 13 januari 2018 18:15

   Wahlberg, Karin: Lätta ditt hjärta ****

 

Än finns det hopp, första delen i serien lasarettet finns här

Livet går vidare, andra delen i serien lasarettet finns här


Och nu har den kommit, sista delen. Den knyter ihop säcken och så här går det för alla inblandade till slut. Eller är det slut? Jag hoppas såklart på en fortsättning men men, ingen sådan är utlovad. Tyvärr. 


De förra böckerna innehöll en slags innovativ ådra, där uppbyggnaden av lasaretten och där behovet av att kunna bota eller i alla fall förebygga vissa sjukdomar fick en nödvändig plats. Och det fanns många läkare som var genuint intresserade av sitt arbete. 


Här har det faktiskt börjat ske (poliovaccinets ingång ex.vis för att inte tala om penicillinet) och det är ju faktiskt början till epidemiavdelningarnas avskaffande, kan jag tänka mig.

Det berör mig mycket hur barnen fortfarande behandlades, inga föräldrar närvarande och bortklemande kom inte på fråga. Dessutom det både uttalade och outtalade kravet att vara tacksam (?) över att ha överlevt och att det alltid finns de som har det värre. Jag känner igen mig i känslan hos flickan i slutet av boken, även om jag aldrig skulle ha vågat visa det av rädsla för att inte bli bra bemött nästa gång. 


Nu var hon botad, och borde vara glad och tacksam!

   Men hon bet försiktigt i underläppen och såg uppfordrande och samtidigt ointressant på honom, han kunde inte tyda vilket. Denna stumma utstrålning besvärade honom. [...] "Vi bedömer inte att det finns någon risk att ni smittar andra", la han till.

   Hon svarade med att fortsätta stirra på honom med tydlig avsmak. Blotta tanken att hon skulle betraktas som pestsmittad föreföll henne främmande. sid 383

 

Jag gillar att Wahlberg tar upp den här problematiken, som barn och kroniskt sjuk kan man aldrig värja sig mot känslan av underlägsenhet, rädslan för att bestraffas, den minimala möjligheten att värja sig när någon kränker ens kropp och vilja. Priset man betalar för att överleva.


Jag har också insett att ur det här perspektivet är det trots allt bra att vara femtiotalist. Hade jag varit född bara fem år tidigare hade jag nog inte levt idag. Så den sista delen andas en slags optimism även om det som händer är lite fragmentariskt och kräver att man läst de tidigare böckerna.



Läst 2018

Av violen - 12 januari 2018 16:00

   Uusma, Bea: Expeditionen Min kärlekshistoria illustrerad upplaga Ns  ****

 


Mitt intresse för polarexpeditioner har tills nu varit helt obefintlig. Men Uusmas bok har lovordats av så många att jag gav den en chans, vilket jag abolut inte ångrar. Eftersom jag "slarvade" (vilket visade sig vara lyckosamt) vid beställningen på biblioteket kom den illustrerade utgåvan till mig.

Jag blev faktiskt helt tagen (det påminde om när jag läste Tunn luft av Krakauer om bergsbestigning) och bara fascinerades över denna otroliga berättelse, så väl underbyggd dessutom. 


Själva expeditionen verkade vara dömd att misslyckas från början, och att den fullföljdes är för mig en gåta. De klarade sig ändå ganska länge och när kvarlevorna upptäcktes och spekulationerna om dödsorsaken satte igång förstår jag inte riktigt att så många teorier kunde finnas. Men Uusma guidar utifrån sin teori, som jag verkligen tycker är trovärdig.


Den här illustrerade utgåvan rekommenderar jag till ungdomar som inte så gärna läser överhuvudtaget. För historien är fascinernade.


Läst 2018

Av violen - 11 januari 2018 09:00

   Casserfelt, Susan: Den tatuerade cirkeln 


Del två i Höga Kusten-serien, del ett finns här och den var riktigt bra.


Men jag måste tillstå att den här var faktiskt ännu bättre. Precis som med ettan fanns det passager när orden blev lite för många. Och handlingen snubblade lite lätt. Men i det stora hela var det samma sträckläsningsenergi som rusade fram på sidorna.

Det som jag fäste mig vid även i denna bok var att det var lätt att hänga med i personerna och personteckningen. Vem som var vem behövde jag inte grubbla på vilket var en stor lättnad. Och vinklingen var verkligen intressant om än smärtsamt obehaglig. 


Jag är imponerad över Casserfelts förmåga att närma sig olagligheter som i stort sett är tabubelagda och därför mycket svåra att upptäcka. För även om fiktionen tar över i de grövsta fallen finns det gott om riktig bakgrund till det som skrivs.


Jag ser verkligen fram emot del tre. Och när kommer tv serien?


Tack MiMa

Av violen - 3 januari 2018 14:45

   Holmberg Bo R: Inte långt från älven **'*


Det är  med stor behållning som jag har läst Holmbergs lite fragmentariska barn och ungdomsbiografi. Jag blev varm i hjärtat när jag läste om hans ganska hårda barndom vid älven, med näradöden upplevelse och slåtter och umgänget med de som hade sanningen.   


Boken är sparsmakat och kärleksfullt skriven. Jag är glad att jag äger den för det känns som att den är speciell på det sättet att jag skulle vilja läsa om den. 


En utmärkt bok att börja ett nytt år med. Ett eko från tidigare generationer och levnadsöden. Med en doft att hö som jag väl känner igen. 


Läst 2018

Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards